1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Blödning mellan perioder: Orsaker, varningssignaler och när du ska söka läkare

Intermenstruella blödningar (spotting) har många orsaker, från benigna till allvarliga. Att spåra mönster och tillhörande symtom hjälper till att vägleda utredningen.

Hormonella orsaker

  • P-piller (genombrottsblödning, särskilt de första 3 månaderna, vid missade piller eller låstdos-formuleringar).
  • Spiralar (koppar: tungare perioder plus spotting; hormonell: oregelbunden spotting initialt).
  • Perimenopaus (oregelbunden ovulation).
  • PCOS (anovulation som leder till oberoende östrogen).
  • Sköldkörtelrubbning (hypo- eller hyperthyreos).

Strukturella/Anatomiska orsaker

  • Endometrie- eller cervixpolyp.
  • Livmodermyom (särskilt submukösa).
  • Adenomyos.
  • Cervixektropion (orsakar ofta postkoital spotting).

Infektiösa/Inflammatoriska orsaker

  • KÖS: klamydia, gonorre, trichomonas, HSV.
  • Cervicit, endometrit, PID.
  • Vaginit (svamp, BV) – oftast med flytning, inte isolerad spotting.

Graviditetsrelaterade

  • Implanteringsblödning (6–12 dagar post-ovulation).
  • Tidig graviditetsförlust eller extrauterin graviditet.

Läkemedel/Tillskott

  • Antikoagulantia, trombocy taggregationshämmande, steroider, vissa örtbaserade produkter (dong quai, ginseng).

Malignitet (Sällan men kritisk)

  • Cervix-, endometrie-, ovarie- eller vaginalcancer.
  • Postmenopausal blödning = cancer tills motsatsen är visat.

När du ska söka vård

  • Spotting som varar mer än 3 cykler eller mer än 7 dagar.
  • Tung blödning, koagel, eller smärta.
  • Postkoital blödning.
  • Postmenopausal blödning.
  • Tillhörande symtom (feber, flytning, viktminskning).
  • På antikoagulantia eller med blödningsdisposition.

Diagnos innebär typiskt anamnes, undersökning, graviditetstest, KÖS-screening, ultraljud, Pap/HPV-testning, och eventuellt hysteroskopi eller biopsi.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online