1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Gasig mage: Orsaker, symtom och evidensbaserade linderingsstrategier

Magebristning: Ett vanligt men komplext symtom

Magebristning – subjektiv känsla av magefullhet, tryck, eller distension – påverkar 15–30% av vuxna. Den skiljer sig från synlig distension (objektiv omfångeökning), även om de ofta samexisterar.

Primära mekanismer

  • Gasackumulation: Insväljd luft (aerofagi), bakteriell fermentering (FODMAPs), kemiska reaktioner (bikarbonat + syra → CO₂).
  • Visceral hypokänslighet: Normal gasvolym uppfattas som smärtsam/distenderande (IBS, funktionell dyspepsi).
  • Abdomino-frenisk dyssynergi: Paradoxalt diafragmakontraktion + abdominal avslappning → utbuktning.
  • Motilitetsstörningar: Gastropares, kronisk förstoppning, intestinal pseudo-obstruktion.
  • Vätskeretention: Ascit, hjärtsvikt, lever/njursjukdom, premenstruellt.

Vanliga utlösare

  • Kostrelaterade: Höga FODMAP-livsmedel (lök, vitlök, vete, bönor, kålväxter, stenfrukt), koldrycker, artificiella sötmedel (sorbitol, xylitol), översköttigt fibretillskott, alkohol.
  • Ätbeteenden: Snabb matning, sugrov, tuggummi, prat medan man äter → aerofagi.
  • Medicinska tillstånd: IBS (60–90% rapporterar magebristning), SIBO, celiaki, laktos/fruktosintolerans, gastropares, förstoppning, endometrios, äggstockscancer (sällan men röd flagga).
  • Läkemedel: Opioider, anticholinergika, kalciumkanalblockerare, PPI (SIBO-risk), metformin, GLP-1 RA.

Diagnostiskt tillvägagångssätt

  1. Anamnes: Tidpunkt (postprandial?), relation till avföring, röd flaggor (viktminskning, blod, anemi, familjär anamnes GI-cancer).
  2. Undersökning: Distension, ömhet, massor, tarmtoner.
  3. Testning (selektiv): Blodstatus, TSH, celiakiserologi, kalprotektin i avföring, SIBO-andetest, magtömningsstudie, bilddiagnostik vid röd flaggor.

Hanteringsstrategier (Trappsteg)

  1. Kost: Låg-FODMAP-diet (3-fas: restriktion → återintroduktion → personalisering) — 70% IBS-svar. Legitimerad dietist vägledning essentiell.
  2. Beteendemässiga: Långsam matning, inga sugrov/tuggummi, mindre frekventa måltider, upprätt hållning efter måltid.
  3. Farmakologiska:
    • Spasmolytika (pepparmintolja IBgard®, hyoscyamin, dicyclomin)
    • Prokinetika (prukaloprid för förstoppning-predominerande)
    • Rifaximin (SIBO/IBS-D)
    • Probiotika (stamspecifika: B. infantis 35624, L. plantarum 299v)
    • Simetikon (begränsad evidens)
  4. Neuromodulatorer: Lågt dos TCA (nortriptylin 10–25 mg) eller SSRI för visceral hypokänslighet.
  5. Beckengolv FT: För dyssynergisk defekation / abdomino-frenisk dyssynergi.
  6. Psykologiska: Tarmdirigerad hypnoterapi, KBT — hög effekt för IBS-magebristning.

Röd flaggor: Brådskande utvärdering

  • Ny debut >50 år, oförklarlig viktminskning, rektal blödning, järnbrist anemi, familjär anamnes GI-cancer, ascites, palpabel massa.

Magebristning är behandlingsbart. En systematisk metod identifierar mekanismen och riktar in terapin.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online