Körtelfeber är en virussjukdom som kan ha olika orsaker och som ofta pågår i flera veckor. Eftersom det rör sig om en virusinfektion finns det ingen medicin som kan döda viruset. Tid och vila är den bästa boten, tillsammans med ett läkarbesök för att få diagnosen bekräftad.
Körtelfeber, även känt som mononukleos eller infektiös mononukleos, orsakas av Epstein-Barr-viruset (EBV), ett virus i herpesfamiljen. Sjukdomen är smittsam och drabbar oftast ungdomar i åldern 15–17 år, men den kan insjuknas i vilken ålder som helst.
Enligt amerikanska National Center for Infectious Diseases har hela 95 procent av alla vuxna i åldern 35–40 år varit infekterade med viruset någon gång i livet. Hos yngre barn är symtomen oftast betydligt lindrigare, och infektionen kan då till och med gå obemärkt förbi. Inkubationstiden, alltså tiden från smittotillfället till dess att symtomen bryter ut, är normalt fyra till sex veckor – men symtomen kan sedan kvarstå i flera månader.
Körtelfeber smittar genom nära kontakt med en smittad person. Viruset överförs via saliv, vilket är anledningen till att sjukdomen ibland kallas "kysssjukan". Vanliga smittvägar är:
Symtomen varierar från person till person, både i typ och svårighetsgrad. De vanligaste symtomen är:
Mindre vanliga symtom kan vara bröstsmärta, hosta, huvudvärk, nässelutslag, gulsot, hjärtklappning, ljuskänslighet och andnöd.
Om du misstänker att du har körtelfeber kommer läkaren att göra en grundlig undersökning där svullna lymfkörtlar och mjälte kontrolleras, samtidigt som andra sjukdomar utesluts. Ett blodprov tas för att mäta antalet vita blodkroppar, och ett så kallat monospot-test kan bekräfta diagnosen.
Om läkaren misstänker att du haft körtelfeber tidigare kan ett antikroppstest göras. Det kan skilja på en genomgången infektion och en pågående, eftersom antikropparna mot EBV finns kvar i kroppen livet ut.
Eftersom körtelfeber orsakas av ett virus riktar behandlingen in sig på att lindra symtomen. Goda råd vid sjukdomen är:
Antibiotika hjälper inte mot själva viruset, men kan ordineras om du dessutom drabbats av en bakteriell infektion, exempelvis streptokockhalsont.
Prognosen vid körtelfeber är god. Febern varar vanligtvis runt tio dagar, medan de svullna körtlarna och mjälten kan vara förstorade i fyra till sex veckor. Utmattningen kan tyvärr kvarstå i flera månader innan kroppen helt återhämtat sig.
Komplikationer vid körtelfeber är ovanliga, men de kan förekomma. Exempel på allvarliga komplikationer är mjältbristning, anemi (blodbrist), bakteriell halsinfektion, Bells pares, krampanfall, hjärnhinneinflammation, Guillain-Barrés syndrom, leverinflammation (hepatit) och hemolytisk anemi. I mycket sällsynta fall kan sjukdomen bli livshotande.
Har du fått diagnosen körtelfeber bör du kontakta din läkare om nya symtom uppstår, eftersom detta kan tyda på en komplikation. Kontakta din vårdcentral om du får:
Sök akut vård omedelbart om du får andningssvårigheter, kraftig svaghet, plötsliga och skarpa buksmärtor eller en stel nacke. Skarpa buksmärtor kan vara tecken på en mjältbristning, vilket kräver akut kirurgisk vård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online