Variolavirus är ett smittsamt virus som orsakar sjukdomen smittkoppor. Smittkoppor var en extremt smittsam och ofta dödlig sjukdom som härjat bland människor i tusentals år. Tack vare internationella insatser för ett globalt vaccinationsprogram under andra hälften av 1900-talet har smittkoppor idag utrotats helt.
Variola major och variola minor var de vanligaste formerna av sjukdomen och gav liknande tecken och symtom. Variola major ledde till döden hos cirka 30 procent av de smittade, medan variola minor var dödlig i mindre än 1 procent av fallen. Två sällsynta former av smittkoppor, de hemorragiska och de maligna, var däremot alltid dödliga.
Smittkoppor spreds från person till person genom direkt och långvarig kontakt. Även föremål, exempelvis kläder, som kommit i kontakt med en smittad person eller med kroppsvätskor kunde sprida sjukdomen. Smittspridning via luften var ovanligt, och sjukdomen överfördes inte via djur eller insekter.
Inkubationsperioden varade mellan sju och 17 dagar, under vilken tid de smittade oftast var helt symtomfria. Den smittade var inte smittsam under denna fas.
Personer med smittkoppor fick i början symtom som hög feber mellan 38,3 och 40 grader Celsius, huvudvärk och värk i kroppen, allmän sjukdomskänsla samt ibland kräkningar. Denna fas varade i ungefär två till fyra dagar, under vilken tid den smittade kunde börja vara smittsam.
Detta var sjukdomens mest smittsamma fas och varade i cirka fyra dagar. Små röda prickar uppstod på tungan och på insidan av munen och utvecklades gradvis till öppna sår. Strax därefter uppstod ett utslag på huden, som först drabbade ansiktet och därefter bål och extremiteter.
Runt tredje dagen bildades upphöjda knölar i utslaget. På fjärde dagen fylldes knölarna med en tjock, grumlig vätska, och de hade ofta en navelliknande fördjupning i mitten. Vid denna tidpunkt kunde febern återkomma och bestå tills knölarna började bilda sårskorpor.
Knölarna i utslaget utvecklades så småningom till upphöjda, runda sår som kändes hårda vid beröring. Det pustulära utslaget varade vanligtvis i omkring fem dagar. Efter ytterligare ungefär fem dagar började såren läcka vätska, vilket ledde till att en hinna bildades och därefter sårskorpor. Under båda dessa faser var den smittade smittsam.
Förr eller senare föll sårskorporna av och ärr bildades. Det tog vanligtvis omkring sex dagar innan skorporna helt läkt. Under denna tid var personen fortfarande smittsam. Först när alla sårskorpor fallit av upphörde smittsamheten.
Vaccin mot smittkoppor finns och ger immunitet mot sjukdomen. Vaccinet kan ges upp till fyra dagar efter exponering och ge skydd. Idag finns det dock ingen känd behandling för en aktiv smittkoppsinfektion – vården kan endast lindra symtomen. På grund av sjukdomens extrema virulens måste ett utbrott hanteras omedelbart för att förhindra en epidemi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online