Irritabel tarmsyndrom (IBS) är en funktionell tarmsjukdom som drabbar tjocktarmen och som ibland kallas spastisk kolon eller kolonirritation. Tillståndet kännetecknas av symtom som buksmärtor, lösa avföringar, diarré och förstoppning. Eftersom det inte finns något specifikt test för IBS ställer läkare diagnosen utifrån patientens symtom efter att ha uteslutit andra sjukdomar.
De flesta som lever med IBS söker ingen behandling, och det finns idag inget botemedel. Det finns dock flera behandlingsalternativ och livsstilsförändringar som effektivt kan lindra besvären och förbättra livskvaliteten.
För att stoppa diarré förskriver läkare ofta fiberpreparat eller antidiarrémediciner som loperamid (Imodium). En ökad fiberkonsumtion kan dock initialt orsaka uppblåsthet och gaser. Vid buksmärtor används ofta krampavslappnande läkemedel (antispasmodika).
Antidepressiva läkemedel förskrivs ibland som smärtlindring och kan hjälpa till att reglera symtom som diarré och förstoppning. En nackdel med både antispasmodika och antidepressiva är att de kan förvärra förstoppningen.
För att slappna av muskulaturen i tarmen kan läkare förskriva läkemedel som innehåller ett lugnande ämne – dessa kan dock vara vanebildande och bör användas med försiktighet.
Lotronex är den enda medicin som tagits fram specifikt för att behandla IBS. Den förskrivs endast till kvinnor med svår diarré som varat i sex månader eller längre, kraftiga buksmärtor och återkommande trängningar. Bland biverkningarna finns svår förstoppning och minskat blodflöde till tjocktarmen.
Probiotika är levande mikroorganismer som liknar de naturliga bakterierna i mag-tarmkanalen. De finns främst i livsmedel och kosttillskott, men har ännu inte genomgått omfattande kliniska studier.
Pepparmyntsolja i kapsel- eller flytande form är en annan alternativ behandling som visat sig effektiv i små doser. Möjliga biverkningar är allergiska reaktioner och halsbränna.
Många med IBS får betydande lindring genom att ändra sina matvanor, särskilt genom att äta mer fiberrik mat. Sikta på minst två koppar frukt och två och en halv kopp grönsaker per dag. Bra fiberkällor är bönor, hallon, äpplen, sötpotatis och torkade plommon. Fullkornsbröd, fullkornsflockar och brunt ris är också utmärkta val.
Öka fiberintaget gradvis – gärna upp till cirka 25–30 gram per dag – för att undvika uppblåsthet, kramp och gaser. Yoghurt kan hjälpa till att lindra gaser och uppblåsthet eftersom den innehåller laktobaciller och bifidobakterier, två typer av ”god” bakterier som förekommer naturligt i tjocktarmen. Drick dessutom rikligt med vatten för att lindra symtom som diarré.
Personer med IBS bör undvika livsmedel och drycker som förvärrar besvären, ofta inklusive vete, korn, råg, choklad och mjölkprodukter. Följ noga vilka livsmedel som utlöser dina symtom och minska eller ta bort dem från kosten.
Utöver kostförändringar kan läkare rekommendera aktiviteter som minskar stress i vardagen. Stress kan utlösa eller förvärra IBS-symtom eftersom tarmen reagerar negativt på psykisk belastning. Meditation, yoga, aerob träning som promenader och simning samt samtalsterapi är exempel på metoder som kan hjälpa dig att hantera stressen och därigenom minska besvären.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online