En kladdig, kallsvettig känsla i kombination med magkramper kan ha flera olika orsaker. Ibland handlar det om en övergående infektion som går över av sig själv, men symtomen kan också signalera ett kroniskt tillstånd som behöver utredas. Här går vi igenom de vanligaste förklaringarna.
Matförgiftning orsakas av bakterier eller deras gifter i förorenad mat. Typiska symtom är illamående, kräkningar, diarré och kraftiga magkramper. Den kallsvettiga känslan beror ofta på feber samt vätske- och saltförlust i samband med kräkningar och diarré. Besvären brukar komma inom några timmar efter måltiden och gå över inom ett par dagar.
Gastroenterit, allmänt kallat magsjuka, är en infektion – oftast viral – som ger inflammation i mage och tarmar. Symtomen liknar dem vid matförgiftning: illamående, kräkningar, diarré och buksmärtor. Kallsvettigheten uppstår när kroppen förlorar vätska och samtidigt bekämpar infektionen. Eftersom magsjuka smittar lätt är noggrann handhygiene extra viktig.
Irritabel tarm, IBS, är en kronisk funktionell tarmsjukdom som ger återkommande buksmärta, diarré, förstoppning och gaser. Vissa personer med IBS upplever även svettningar och en klibbig känsla i samband med värre besvär eller stress. Tillståndet är inte farligt, men kan påverka livskvaliteten betydligt.
Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som kan drabba hela matsmältningskanalen, från mun till ändtarm. Vanliga symtom är buksmärtor, diarré, viktnedgång och trötthet. Vid aktiv inflammation eller komplikationer kan även kallsvettighet förekomma.
Ulcerös kolit är också en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom, men den begränsas till tjocktarm och ändtarm. Symtom inkluderar buksmärtor, diarré, blod i avföringen och viktnedgång. Under sjukdomsutbrott kan inflammationen även ge allmänna symtom som feber och kallsvettighet.
Upplever du kallsvettighet tillsammans med magkramper är det klokt att kontakta vården för att få rätt diagnos och behandling. Sök vård omgående om du får kraftig smärta, hög feber, blod i avföringen, tecken på uttorkning eller om besvären inte förbättras inom några dagar.
Beroende på vad läkaren misstänker kan olika undersökningar göras, exempelvis avföringsprov, blodprov eller koloskopi (tittdarmsundersökning). Behandlingen styrs sedan av orsaken – allt från vätskeersättning och vila vid infektioner till läkemedel och långsiktig uppföljning vid kroniska tarmsjukdomar.
Vid lindriga besvär hjälper ofta vila, rikligt med vätska och små, lättsmälta måltider. Undvik alkohol, kaffe och fet mat tills magen lugnat sig, och kontakta vården om symtomen förvärras.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online