Kolesterol behövs faktiskt för kroppens produktion av hormoner, gallsyra och D-vitamin – men för mycket av det onda LDL-kolesterolet kan få allvarliga konsekvenser. Höga kolesterolvärden ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar som åderförkalkning (härdning av artärerna) och hjärtinfarkt. Ett högt intag av mättat fett och kolesterolrik mat kan höja nivåerna av det onda kolesterolet.
För att hålla en bra blodfettprofil – alltså en balanserad relation mellan det goda och det onda kolesterolet – är det viktigt att sänka LDL-kolesterolen och samtidigt öka det goda HDL-kolesterolet, vilket i sin tur hjälper till att reducera det onda.
Flera studier har visat på yoghurtens hälsofördelar, allt från att motverka tandköttssjukdomar till att främja en hälsosam tarm. En klinisk studie med 29 kvinnor som åt 300 gram fettrik yoghurt varje dag i 21 veckor visade en betydande ökning av det goda kolesterolet med hela 38 procent, enligt bastyrcenter.org. Studien, som publicerades i European Journal of Clinical Nutrition, visade dessutom att när samma kvinnor bytte till yoghurt berikad med probiotika (nyttiga levande bakterier för mag-tarmkanalen) och prebiotika (näring för de goda mikroorganismerna), steg det goda kolesterolet ännu mer.
Hur fungerar då probiotika? Enligt medicinalfoodnews.com sker det på två sätt. När de probiotiska bakterierna passerar nedre tarmen jäser de och bildar så kallade kortkedjiga fettsyror. En av dessa, propionsyra, har visats hämma kolesterolproduktionen i levern, vilket sänker mängden kolesterol i blodet. Dessutom kan vissa probiotiska bakterier bryta ner gallsyror, vilket försvagar deras förmåga att ta upp kolesterol – och därmed sjunker kolesterolnivåerna ytterligare.
Det finns många sätt att använda yoghurt för att gynna hjärthälsan. Eftersom yoghurt är gott kan den ätas precis som den är, men den blir ännu bättre om du toppar den med färska bär och frukter, fullkornsmüsli eller nötter. Yoghurt är även en utmärkt bas i smoothies.
Byt ut råvaror med hög halt av mättat fett – som cream cheese, vispgrädde och majonnäs – mot yoghurt i dipsåser. Den passar dessutom utmärkt i efterrätter som parfaityoghurt och används traditionellt i indiska curryrätter och marinader. För de allra kräsna rapporterade Sciencedaily.com att livsmedelsforskaren Dr. Lynn Ogen vid Brigham Young University till och med tagit fram en kolsyrad variant av yoghurt.
Alla yoghurter är inte likvärdiga – vissa är betydligt bättre än andra. Eftersom yoghurt i grunden består av mjölk och probiotiska kulturer bör du läsa innehållsförteckningen noga. Se till att dessa två är huvudingredienserna, och undvik produkter med långa listor av tillsatser som konstgjorda färgämnen och sötningsmedel.
Leta efter dessa levande bakteriekulturer: Streptococcus thermophilus, Lactobacillus bulgaricus, Lactobacillus casei samt bifidobakterier. För att bakterierna ska kunna verka effektivt och överleva passagen genom magsäcken rekommenderar medicinalfoodnews.com att produkten innehåller minst 10 miljoner bakterier per gram.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online