En god kärlhälsa beror på en rätt balans mellan det "goda" och det "onda" kolesterolet. Två preparat – Niaspan och inositolheksanikotinat – kan hjälpa friska patienter att optimera sina kolesterolvärden. Båda har sina för- och nackdelar, men Niaspan, en form av niacin, räknas fortfarande som det säkraste och mest väldokumenterade alternativet.
Kolesterol är ett vaxliknande ämne som spelar en viktig roll i flera av kroppens funktioner och förekommer som antingen högdensitetslipoprotein (HDL) eller lågdensitetslipoprotein (LDL). LDL kan täppa igen blodkärlen genom kolesterolavlagringar som kallas plack, vilket försmalnar kärlen och begränsar blodflödet. Ett tilltäppt blodkärl kan i sin tur orsaka hjärtinfarkt eller stroke. HDL betraktas däremot som "gott kolesterol", eftersom det kan avlägsna överskott av LDL från blodet.
Niaspan är en depåform (långsamverkande form) av niacin som förbättrar kolesterolvärdena genom att höja HDL. Niacin, ett vanligt B-vitamin, bidrar till en rad olika kroppsfunktioner, bland annat matsmältning, hudens och ögonens hälsa samt nervsystemets funktion. Även om niacintillskott kan köpas receptfritt för allmän hälsa, riktar sig receptbelagda niacinläkemedel som Niaspan specifikt mot kolesterolen.
Niaspan kan höja HDL-nivåerna med upp till 35 procent, vilket är den starkaste effekten bland alla HDL-höjande läkemedel. Det kan också sänka nivåerna av triglycerider och LDL, vilket ger extra skydd mot hjärt-kärlsjukdom. Dessa fördelar gör det lättare att acceptera de obehagliga biverkningar som niacin kan medföra – framför allt rodnad och värmevallningar i huden (så kallad flushning), men även huvudvärk, yrsel, förhöjt blodsocker och leverproblem.
Inositolheksanikotinat, ofta kallat "flushfritt niacin", ger liknande HDL-höjande effekter som niacin, men med mindre rodnad och färre andra obehagliga biverkningar. Två separat genomförda studier på deltagare med förhöjt kolesterol visade att inositolheksanikotinat kan sänka totalkolesterolen och höja HDL lika effektivt som kolesterolläkemedlet klofibrat. Trots detta finns det fortfarande relativt lite vetenskaplig dokumentation om inositolheksanikotinats verkliga potential som kolesterolbehandling.
Niacinbaserade läkemedel som Niaspan har studerats betydligt mer inom medicinsk forskning än inositolheksanikotinat, vilket gör dem till ett säkrare val vid regelbunden användning. Även om inositolheksanikotinat verkar ge färre obehagliga biverkningar än niacin, tyder de studier som analyserat dess effektivitet på att det möjligen bara fungerar i relativt stora doser. Eftersom de långsiktiga effekterna på kroppen – inklusive eventuella risker – till stor del är okända, kan sådana doser innebära onödiga risker. Niacinets säkerhet och tillförlitlighet, när det tas enligt läkarens anvisningar, väger därmed upp dess mindre behagliga sidoeffekter.
Niaspan kan vara farligt i kombination med aspirin, blodtrycksläkemedel, blodförtunnande mediciner eller andra kolesterolbehandlingar. Personer med njur- eller leverproblem bör vara mycket försiktiga med Niaspan. Även de mildare receptfria varianterna av niacin kan orsaka oönskade effekter i alltför höga doser. Rådfråga alltid din läkare innan du påbörjar någon form av niacinbehandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online