Totalt kolesterol består av både HDL-kolesterol (high-density lipoprotein) och de så kallade "onda" kolesterolerna – främst LDL (low-density lipoprotein) och VLDL (very-low-density lipoprotein). För att förstå vad dina provsvar egentligen betyder behöver du kunna skilja på dessa olika delar.
HDL kallas ofta det "goda" kolesterolet eftersom det hämtar kolesterol från blodkärlens väggar och fraktar det till levern, där kroppen kan bryta ner det och göra sig av med det. På så sätt bidrar högt HDL till att skydda kärlen mot åderförkalkning.
Enligt American Heart Association (AHA) är en total kolesterolnivå under 200 mg/dl önskvärd. En nivå mellan 200 och 239 mg/dl klassas som gränsvärde med förhöjd risk, medan en nivå över 240 mg/dl räknas som hög risk.
När det gäller HDL gäller tumregeln att högre nivåer är bättre. Män med HDL under 40 mg/dl och kvinnor med under 50 mg/dl bedöms löpa förhöjd risk för hjärtsjukdom. En HDL-nivå på 60 mg/dl eller mer anses däremot önskvärd, eftersom den ger ett visst skydd mot hjärtsjukdom.
Enligt Harvard Medical School Family Health Guide är kvoten mellan totalt kolesterol och HDL viktig. Talet får du fram genom att dividera din totala kolesterolnivå med din HDL-nivå, och ju lägre kvoten är, desto bättre. Har du exempelvis ett totalt kolesterol på 200 och ett HDL på 60 blir kvoten 3,3. Är ditt HDL däremot bara 35 stiger kvoten till 5,7 – vilket innebär en betydligt högre risk för hjärtsjukdom.
Kolestervärden är inte en sjukdom i sig. De ska alltid ses tillsammans med andra riskfaktorer för hjärtsjukdom, som blodtryck, rökning, diabetes, vikt och arv. Prata med din läkare för att få en helhetsbedömning av din hjärt- och kärlhälsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online