Kvinnor som lever med reumatoid artrit (RA) tvingas ibland att göra ett svårt val. Vissa av de läkemedel som visat sig mest effektiva mot RA-symtom är nämligen också förknippade med håravfall – något de flesta kvinnor vill undvika till varje pris. Ännu mer komplicerat blir det av att RA och andra autoimmuna sjukdomar ibland kan utlösa håravfall oavsett vilka mediciner patienten tar.
Här går vi igenom de vanligaste orsakerna till håravfall hos kvinnor med RA och vad du själv kan göra för att lindra problemet.
Den vanligaste formen av håravfall orsakad av själva RA-sjukdomen hos kvinnor är alopecia areata, som i sig klassificeras som en autoimmun sjukdom. Tillståndet drabbar oftare kvinnor som lider av en autoimmun sjukdom eller har sådana sjukdomar i släkten. Bland sjukdomar av denna typ återfinns RA, Addisons sjukdom, systemisk lupus erythematosus (SLE), perniciös anemi, vitiligo, sköldkörtelsjukdom och tidigt debuterande diabetes.
Vid alopecia areata angriper immunförsvaret kroppens egna hårfolliklar, vilket ofta ger upphov till runda, kalda fläckar i hårbotten. I många fall växer håret ut igen av sig självt, men förloppet kan vara oförutsägbart.
Läkemedel som förskrivs mot RA-symtom kan medföra en betydande risk för tillfälligt håravfall, vilket trots sin kortvariga natur kan upplevas som mycket påfrestande. Denna typ av håravfall kallas telogen effluvium och uppstår när ett onormalt stort antal hårfolliklar samtidigt går in i ett tillfälligt vilande stadium. Håret lossnar då i större mängder än vanligt, ofta några månader efter att den utlösande faktorn inträtt.
Läkemedel som kan utlösa telogen effluvium omfattar bland annat de som används mot RA, gikt, depression och högt blodtryck. Även p-piller, blodförtunnande medel och höga doser A-vitamin har pekats ut som möjliga orsaker.
Enligt den amerikanska forskningsmyndigheten NIAMS (National Institute of Arthritis and Musculoskeletal and Skin Diseases) tar RA-patienter ofta en kombination av flera olika typer av läkemedel. De viktigaste kategorierna är:
Medan vissa av dessa läkemedel främst används för att lindra smärta och inflammation, syftar DMARD-preparaten inte bara till att dämpa symtomen utan även till att bromsa sjukdomens fortskridande.
Det är framför allt DMARD-preparaten som kopplats till håravfall. Konkreta exempel inom denna grupp är azatioprin, guld-natriumtiomalat, leflunomid, metotrexat och sulfasalazin. DMARD är i grunden immunsupprimerande läkemedel, vilket innebär att de delvis försvagar – om än tillfälligt – immunförsvaret. En av de biverkningar som kan följa av detta är just tillfälligt håravfall.
Vissa kvinnor som behandlas med DMARD och drabbats av håravfall har rapporterat att de lyckats sakta ner eller helt stoppa håravfallet genom att komplettera sin kost med:
Dessa näringsämnen spelar en roll i hårets tillväxt och allmänna hälsa, och brist på dem kan förvärra håravfallet i samband med medicinering. Du bör dock alltid rådfråga din läkare innan du påbörjar kosttillskott, eftersom faktorer i din sjukdomshistoria eller din nuvarande medicinering kan göra att ett eller flera av dessa tillskott inte passar dig.
Kom också ihåg att håravfall orsakat av läkemedel oftast är tillfälligt. När behandlingen anpassas eller avslutas tenderar håret att växa tillbaka gradvis under loppet av flera månader. Att prata öppet med din vårdgivare om dina bekymmer kan dessutom öppna möjligheten att justera doser eller prova alternativa behandlingar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online