1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vad behöver E. coli-bakterier för att överleva?

E. coli-bakterier är vanligt förekommande organismer som finns nästan överallt, inklusive i tarmarna hos människor och djur, där de lever på den mat som konsumeras. De flesta stammar är helt ofarliga, och vissa bekämpar till och med sjukdomsframkallande bakterier. De producerar dessutom vitaminer som gynnar både bakterierna själva och de värdar vars tarmar de bebor. Vissa stammar, framför allt E. coli O157:H7, kan dock orsaka allvarliga hälsoproblem – i värsta fall njursvikt och död.

DNA och anpassningsförmåga

Bakterier är mycket enkla organismer, vilket gör att de lätt kan förändras och utveckla nya egenskaper. De kan till exempel ta upp genetiska koder från virus och använda dessa för nya beteenden. Överlevnadsstrategierna hos E. coli varierar därför beroende på stam. Bakterierna kan även bevara sitt DNA genom att överföra genetisk kod till andra bakterier på olika sätt. Vissa E. coli bildar exempelvis broar mellan sig själva och andra bakterier, genom vilka enkelsträngat plasmid-DNA passerar.

Smittspridning via livsmedel

E. coli trivs på organiskt material, inklusive köttfärs. Därför är det viktigt att tillaga hamburgarkött ordentligt för att döda bakterierna och undvika att få i sig patogena stammar. Tillagas köttet inte tillräckligt kan bakterierna överleva och i värsta fall infektera tarmarna. Köttet behöver bara innehålla omkring tio E. coli-celler för att kunna smitta en person. När en kniv skär i kött kan bakterier tryckas djupt in i köttet. Köttfärs utgör en ännu större risk, eftersom bakterierna då blandats jämnt genom hela produkten. Bakterierna kan också fastna på köksytor, händer och redskap, vilket gör att de sprids till tidigare rena ytor.

Infektion

E. coli förekommer även i avföring. När avföring, oftast från djur, kontaminerar frukt och grönsaker kan bakterierna spridas till livsmedlen. Personer som äter kontaminerade produkter kan bli sjuka, beroende på stam. E. coli har dessutom särskilda strukturer, så kallade bakteriella invasiner, som är specialiserade på att invadera andra celler. Patogena tarminfektioner behandlas ibland med antibiotika, men bakterierna kan tyvärr utveckla resistens, vilket lett till mer motståndskraftiga stammar som just E. coli O157:H7.

Stor härdighet

E. coli är extremt härdiga bakterier som anpassar sig efter sina omgivningar. De kan gradvis vänja sig vid mycket sura miljöer, överlever utan mat och fukt samt klarar ofta frysning – därför måste rått, fruset kött alltid tillagas noggrant. Å andra sidan tål bakterierna inte temperaturer över cirka 60 grader Celsius (140 grader Fahrenheit).

Skyddande lager

E. coli kan överleva fagocytiskt uppslukning tack vare skyddande egenskaper i sin cellvägg. De har även sura polysackarider som ger ytterligare skydd. Ämnet lysozym kan bilda lytiska substanser som förstör många bakterier, men E. coli kan skapa ett peptidoglykanskikt som skyddar dem mot detta angrepp.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online