Bandmaskar är platta, segmenterade maskar som lever i tarmen. Dessa tarmparasiter kan överleva i upp till 20 år inne i en värds kropp. De flesta bandmaskinfektioner är lindriga och ger få symtom, och de är i allmänhet lätta att behandla med avmaskande läkemedel. I svåra fall kan dock infektionen leda till livshotande komplikationer.
Enligt Mayo Clinic orsakas de flesta bandmaskinfektioner hos människor av att man äter otillräckligt tillagat kött eller sötvattensfisk. Genom födan får man i sig parasiternas ägg eller larver – exempelvis från nötboskapsbandmasken (Taenia saginata), fiskbandmasken (Diphyllobothrium latum), dvärgbandmasken (Hymenolepis nana) samt Taenia solium, en bandmask som framför allt förekommer i fläskkött.
Smittade djur bär på små ansamlingar av larvformiga bandmaskar, så kallade cystor, i sin muskelvävnad. Den som äter otillräckligt upphettat fläskkött, sötvattensfisk eller nötkött får i sig larverna, som sedan utvecklas till vuxna maskar i tarmarna. Den lilla vuxna dvärgbandmasken blir ungefär 5 cm lång, medan vuxna fläsk- och nötboskapsbandmaskar mäter mellan 4,5 och 9 meter. Fiskbandmasken kan bli längre än 9 meter.
Utöver att äta rått eller otillräckligt tillagat kött löper personer som arbetar med djur eller ofta kommer i kontakt med deras avföring en ökad smittorisk, särskilt om avföringen inte hanteras på ett hygieniskt sätt. Frekventa resor till låginkomstländer eller länder med bristfällig sanitet kan också öka risken för bandmaskinfektion. Andra riskfaktorer är att man inte tvättar händerna före måltider eller efter toalettbesök, samt att man äter livsmedel eller dricker vatten som förorenats av avföring från smittade djur.
De flesta som bär på bandmask mår bra och har inga symtom, men vissa kan uppleva lindrig magvärk eller nedsatt aptit. Ibland syns proglottider – små, platta masksegment fyllda med ägg – i avföringen.
Personer med fiskbandmask kan drabbas av blodbrist, eftersom masken tar upp vitamin B12, som är nödvändigt för bildningen av röda blodkroppar. Nötboskapsbandmasken och dvärgbandmasken orsakar sällan allvarlig skada. Fläskbandmasken är däremot farligare: den använder människokroppen som mellanvärd där larverna vistas i väntan på att spridas vidare. Äggen kläcks till larver som vandrar till olika delar av kroppen, exempelvis hjärnan, lungorna, musklerna eller vävnaden under huden, där de bildar larvcystor.
När larverna når hjärnan kan de orsaka sjukdomar och besvär som hjärnhinneinflammation, svåra huvudvärkar, blindhet och demens. I andra delar av kroppen kan de skada vitala organ, spränga blodkärl eller försämra cirkulationen. Ofta krävs kirurgi eller organtransplantation för att förhindra att patienten dör.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online