Gluten finns i många av våra favoriträtter: pizza, bröd, pommes frites, chips och såser. Det kan till och med gömma sig i vardagliga produkter som vitamintillskott och läkemedel – allt som innehåller vete, korn eller råg. För vissa människor är gluten mycket skadligt och stör kroppens förmåga att ta upp näring ur maten. Tillståndet är en kronisk autoimmun tarmsjukdom som kallas celiaki.
Tidigare kopplades sjukdomen främst till små barn och betraktades som sällsynt. Enligt National Digestive Diseases Information Clearinghouse (NDDIC) anses celiaki numera vara en av de mest underdiagnostiserade och feldiagnosticerade sjukdomarna – och den kan drabba människor i alla åldrar.
Enligt University of Chicago Celiac Disease Center lider omkring tre miljoner amerikaner av celiaki, men hela 97 procent av dem har aldrig fått någon diagnos. Universitetet anger också att ett amerikanskt barn i genomsnitt träffar åtta olika barnläkare innan rätt diagnos ställs.
Celiaki går ofta i familjer. Har ditt barn en släkting i första ledet (förälder eller syskon) med sjukdomen är risken att barnet också insjuknar en på 22. Är släktingen i andra ledet – till exempel farbror, moster eller kusin – ligger risken på en på 39.
Vissa personer med celiaki visar inga symtom alls, men de vanligaste tecknen hos barn är magbesvär som uppblåst buk, förstoppning, viktnedgång och kräkningar. Ledvärk och inflammation är också vanligt förekommande.
Celiaki förekommer dessutom ofta samtidigt med andra sjukdomar, exempelvis typ 1-diabetes, sköldkörtel- och leversjukdom samt ledgångsreumatism. Felaktiga diagnoser är vanliga, eftersom både patienter och läkare ofta misstänker irritabel tarm (IBS), tarminfektioner eller kronisk trötthet istället för celiaki.
Gluten är boven i dramat. NDDIC förklarar varför: ”När personer med celiaki äter livsmedel som innehåller gluten reagerar immunsystemet genom att skada tunntarmen. Små fingerlika utskott på tarmväggen, så kallade tarmvilli, förstörs. Det är via dessa villi som näringsämnen från maten normalt tas upp i blodet.”
Små barn diagnostiseras ofta kort efter att fast föda introducerats i kosten, vanligen mellan sex månader och två års ålder.
Eftersom gluten förstör tarmvilli hindras näringsämnen från maten ditt barn äter från att tas upp i blodet. Resultatet blir undernäring – oavsett hur mycket barnet faktiskt äter.
Obehandlad celiaki kan med tiden leda till allvarliga komplikationer som cancer i mag-tarmkanalen, infertilitet och benskörhet. Barn löper särskild risk att utveckla skador på tandemaljen, kortväxthet eller en allmän utebliven tillväxt, enligt University of Chicago.
När celiaki misstänks tar läkarna först ett blodprov för att mäta nivån av antikroppar. Diagnosen bekräftas därefter med en vävnadsbiopsi från tunntarmen, som visar om tarmvillien är skadade. Efter en bekräftad diagnos ordineras alltid en strikt glutenfri kost.
Det kan dock vara knepigare än man tror, förklarar NDDIC: ”Dolda glutenkällor finns bland annat i tillsatser som modifierad stärkelse, konserveringsmedel och stabilisatorer framställda av vete. Eftersom många majs- och risprodukter tillverkas i fabriker som även producerar veteprodukter kan de kontamineras med vetegluten.”
Följs kosten korrekt kan barnen enligt NDDIC förvänta sig märkbart bättre hälsa redan inom några veckor, medan tarmen brukar läka helt inom tre till sex månader. För hjälp med att lägga om kosten kan föräldrar vända sig till en nutritionist eller dietist, som lär dem läsa innehållsförteckningar och identifiera dolt gluten i de produkter barnet äter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online