Bukspottskörtelns främsta uppgift är att producera matsmältningsvätskor och hormoner som reglerar kroppens glukosomsättning. Cystor eller pseudocystor kan bildas på körtelns huvud, kropp eller svans. Orsakerna till pankreascystor varierar, eller kan helt enkelt vara okända. Även om de flesta cystor är godartade kan vissa orsaka allvarliga symtom eller vara precancerösa. För att kunna bedöma vad som ligger bakom multipla cystor i bukspottkörtelns svans är det viktigt att förstå organets anatomi och funktioner.
Bukspottskörteln är en bladformad, avlång endokrin körtel på cirka 15 centimeter som ligger i övre buken, framför ryggraden och bakom magsäcken. Svansen utgör körtelns vänstra ände och ligger intill mjälten. Enligt Lab Tests Online leder små gångar inne i körteln pankreasvätskan till pankreasgången, som transporterar vätskan från svansen via huvudet vidare till tolvfingertarmen (duodenum). Pankreasgången och gallgången, som båda bär matsmältningsenzymer, förenas innan de mynnar ut i tolvfingertarmen genom en gemensam öppning.
Pankreatit (bukspottskörtelinflammation), pankreascancer och pankreasinsufficiens utgör körtelns viktigaste sjukdomar. Pankreatit uppstår när matsmältningsenzymer inte når tolvfingertarmen utan i stället aktiveras inne i körteln och börjar bryta ner själva vävnaden. Detta leder till inflammation som kan ge buksmärta, illamående och kräkningar. Enligt Lab Tests Online är pankreascancer den fjärde vanligaste orsaken till cancerdöd i USA, och adenokarcinom i de exokrina vävnaderna står för cirka 95 procent av alla fall. Pankreasinsufficiens innebär att körteln inte lyckas producera tillräckliga nivåer av matsmältningsenzymer för att näringen i maten ska kunna tas upp i tarmen.
Cystor är samlingar av vätskefyllda håligheter. Enligt Mayo Clinic är pankreascystor ofta inte "äkta" cystor i den meningen att deras celltyper skiljer sig från sammansättningen hos verkliga cystceller. Dessa cystor kallas i stället pseudocystor och är fyllda med vävnadsrester, matsmältningsenzymer och vätska. Cellerna i pseudocystornas väggar består ofta av samma celltyper som återfinns i andra organ.
MedicineNet.com noterar att två cysttyper regelbundet förekommer i bukspottkörtelns svans eller kropp. Serösa cystadenom tenderar att vara små och godartade och orsakar sällan symtom. Av mucinösa cystadenom är cirka 30 procent cancerogena, medan resterande 70 procent klassificeras som precancerösa. Båda dessa icke-inflammatoriska cysttyper drabbar oftast medelålders kvinnor.
Innehållet i cystorna varierar beroende på typ. Vid pankreatit kan exempelvis en pseudocysta bildas som innehåller höga halter av matsmältningsenzymer. Mayo Clinic anger att möjliga symtom vid denna typ av pseudocysta är "ihållande buksmärta som kan stråla ut mot ryggen, en knöl som du eventuellt kan känna i övre buken samt illamående och kräkningar". Cystor kan även infekteras och brista. I vissa fall rinner cystvätskan ut och påverkar blodkärl, vilket kan leda till inre blödningar.
Sök läkare omedelbart om du upplever något av följande symtom: kraftig buksmärta, medvetslöshet, snabb hjärtrytm, svimningskänsla eller gulsot.
Ofta är orsaken till pankreascystor okänd. En sällsynt sjukdom, exempelvis von Hippel-Lindaus sjukdom – en genetisk ärftlig åkomma – kan orsaka cystor i bukspottskörteln. Pseudocystor kan dessutom utvecklas till följd av pankreatit, vars riskfaktorer bland annat inkluderar hög alkoholkonsumtion, gallsten, cystisk fibros, hyperkalcemi (förhöjda kalciumvärden), hyperlipidemi (förhöjda blodfetter) samt autoimmuna tillstånd. Till sist kan pankreascystor också vara resultatet av ett trubbigt trauma mot buken.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online