Ryggvärk är ett av de vanligaste hälsoproblemen i världen. Enligt Web MD upplever cirka 80 procent av alla amerikaner ryggvärk vid något tillfälle i livet. Smärtan kan uppstå i olika delar av ryggen – ländryggen, mellannyggen eller övre ryggen – och ha många olika orsaker. En av de mer överraskande orsakerna är divertikulit, en tarmsjukdom vars smärta kan stråla ut mot nedre delen av ryggen.
Divertikulos är ett tillstånd där små fickor, så kallade divertiklar, bildas i tjocktarmens vägg. När dessa fickor blir inflammerade eller infekterade kallas tillståndet för divertikulit. Detta kan orsaka betydande besvär i tjocktarmen och hela matsmältningskanalen.
Ryggvärk definieras som varje typ av smärta som känns i ryggen. Smärtan kan vara dov och värkande, skarp, akut eller till och med kronisk.
Tillstånden hänger samman på det sättet att smärtan från divertikulit kan stråla upp mot ryggen. Enligt Relief Back Pain kan divertikulit alltså utlösa ryggvärk.
Samma källa bekräftar sambandet ytterligare genom att konstatera att "de flesta problem i matsmältningskanalen förr eller senare kan orsaka ryggvärk". När vi upplever buksmärtor, som vid divertikulit, lokaliserar sig smärtan ofta i ryggen.
De vanligaste symtomen på divertikulit är magkrampar, förstoppning och diarré. Medicine Net listar också allvarligare komplikationer, som ansamling av var i bäckenet, en generaliserad infektion i bukhålan samt blödningar i tjocktarmen.
Divertikulit orsakas av en inflammation i de fickor som bildats i tjocktarmens vägg. Enligt Web MD bildas fickorna när "högt tryck i tjocktarmen pressar mot svaga punkter där blodkärlen passerar genom muskelväggen för att försörja tarmens insida med blod".
Andra vanliga orsaker till ryggvärk inkluderar belastningsskador, översträckta ligament, muskelskador i ryggen, muskelkramp, överansträngning, tunga lyft, diskbråck och andra diskrelaterade besvär. Ryggvärk förekommer i flera former, bland annat ischias, coccydyni (smärta i svanskotan), smärta i ländryggen, mellannyggen respektive övre ryggen.
Patienter med milda symtom på divertikulit behöver ibland ingen behandling alls. Enligt Medicine Net rekommenderas "en fiberrik kost och fibertillskott för att förebygga förstoppning och bildandet av fler divertiklar". Vid mildare besvär kan antispasmidika användas för att lindra muskelkramparna i området kring divertiklarna. Exempel på sådana läkemedel är Librax (klordiazepoxid), Bentyl (dicykloverin), Donnatal (atropin och fenobarbital) samt Levsin (hyoscyamin).
Behandling av ryggvärk kan innefatta vila, acetylsalicylsyra, fysioterapi, kiropraktisk behandling, NSAID-preparat (antiinflammatoriska läkemedel), kortisoninjektioner, smärtstillande medel, antidepressiva läkemedel, isförpackningar, lokal värmebehandling och vattenflaska fylld med varmt vatten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online