Ulcerös proktokolit är i själva verket en undertyp av ulcerös kolit – en kronisk sjukdom i tjocktarmen som tillhör gruppen inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD). Vid ulcerös proktokolit uppstår inflammation i det innersta slemhinnelagret i både ändtarmen och tjocktarmen. Enligt Emedicine drabbar ulcerös kolit ändtarmen i nästan alla fall, men omfattar ofta även andra delar av tjocktarmen. Svåra former av ulcerös proktokolit kan orsaka blödningar och andra allvarliga komplikationer.
Vanliga symtom på ulcerös kolit är blodig diarré tillsammans med ett ökat och akut behov av att tömma tarmen. Viktnedgång förekommer också ofta. Sjukdomen klassas som allvarlig om den drabbade har mer än sex blodiga avföringar per dag, samt svåra krampar, ömhet i buken, feber, anemi och viktnedgång, enligt Emedicine. Symtomen tenderar att komma och gå, och det kan gå långa perioder mellan skoven, enligt Crohn's & Colitis Foundation of America (CCFA).
Patienter med symtom på ulcerös proktokolit genomgår vanligtvis en koloskopi eller sigmoideoskopi för att bekräfta diagnosen. Vid båda undersökningarna förs ett långt flexibelt instrument med en liten kamera in i tarmen för att granska slemhinnan och vid behov ta vävnadsprover. En sigmoideoskopi omfattar endast ändtarmen och den nedre delen av tjocktarmen, medan en koloskopi visar hela tjocktarmen.
Ett flertal komplikationer kan uppstå vid ulcerös kolit, bland annat kraftiga blödningar från djupa sår på tjocktarmens vägg, vilket kan leda till anemi och i värsta fall dödsfall. Andra risker är perforering, det vill säga bristning av tarmen, som kan ge upphov till infektion i bukhålan, samt att patienten inte svarar tillräckligt på den ordinära läkemedelsbehandlingen, enligt CCFA. I dessa situationer krävs oftast kirurgi, som vanligtvis innebär att tjocktarmen tas bort.
Flera läkemedel kan effektivt lindra svårighetsgraden och minska risken för återkommande symtom vid ulcerös kolit. Exempel på sådana läkemedel är kortikosteroider (till exempel prednison) och sulfapreparat (till exempel sulfasalazin), enligt CCFA. För patienter som inte svarar på medicinering och/eller utvecklar komplikationer är kolektomi, det vill säga kirurgisk borttagning av tjocktarmen, den aktuella behandlingen. Enligt CCFA är kolektomi det enda kända botemedlet mot ulcerös kolit.
En utbredd missuppfattning är att kryddstark mat, stress och andra livsstilsfaktorer skulle kunna orsaka ulcerös kolit. Idag finns ingen känd orsak till sjukdomen. Dessa faktorer kan dock förvärra besvären och utlösa skov hos redan drabbade personer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online