Många människor som når 60-årsåldern och därutöver utvecklar en sjukdom som kallas divertikulit. Divertikulit är en behandlingsbar åkomma, men den kan i vissa situationer bli livshotande. Äldre personer är särskilt sårbara. Därför är det viktigt att förstå vilka vanligt förskrivna läkemedel som kan förvärra symtomen vid divertikulit, och när de bör undvikas.
Divertikulit är en inflammation i divertiklar. Divertiklar är ofarliga, säckliknande utbuktningar som bildas på svaga punkter i matsmältningskanalens väggar, oftast i tjocktarmen. Människor i alla åldrar kan utveckla divertiklar, men risken ökar med åldern. Den medicinska termen för symtomfria divertiklar är "divertikulos". Ibland blir säckarna infekterade, vilket kan leda till allvarliga medicinska problem och smärta. Tillståndet kallas då "divertikulit".
Om du får diagnosen divertikulos går din läkare igenom strategier som kostförändringar för att hjälpa dig undvika infektion. Om du söker vård på grund av smärta eller feber – symtom som tyder på inflammation eller infektion – förskriver läkaren behandling med antibiotika samt kostrestriktioner. Svåra fall kan kräva kirurgi. I samtliga situationer rekommenderas du att undvika kortisonläkemedel som prednison.
Prednison är ett kortikosteroidläkemedel med antiinflammatoriska egenskaper. Det är en effektiv behandling vid många tillstånd, bland annat ledgångsreumatism, allergier, astma, magsår och till och med vissa cancerformer. Men liksom alla steroider har prednison biverkningar. Det försvagar immunförsvaret och gör kroppen mer mottaglig för infektioner. Att använda prednison under ett aktivt skede av divertikulit kan öka sjukdomens svårighetsgrad. Läkemedlet kan också återväcka en tidigare läkt infektion. Därför bör du undvika prednison även efter att dina divertikulitsymtom har behandlats framgångsrikt.
Prednison kan också skapa problem för personer med symtomfri divertikulos. Steroider kan leda till perforeringar i divertiklarna, vilket gör att tarmbakterier läcker ut i omgivande vävnader och orsakar allvarliga infektioner. Enligt Journal of the New Zealand Medical Association ligger dödligheten i dessa fall mellan 27 och 100 procent. Läkare som förskriver prednison för helt andra tillstånd beaktar sällan att patienten kan ha en odiagnostiserad divertikulos. Kontakta därför din läkare om du efter en behandling med prednison utvecklar smärta och ömhet i nedre vänstra delen av buken – då kan du ha drabbats av divertikulit.
Äldre personer är särskilt benägna att utveckla divertikulos. National Digestive Diseases Information Clearinghouse rapporterar att nästan hälften av befolkningen har tillståndet vid 60 års ålder, och att så många som en fjärdedel av dessa individer utvecklar en farlig infektion. Till detta kommer att äldre ofta förskrivs prednison för en mängd andra tillstånd som är lika livshotande. Har du divertikulos eller divertikulit är det därför viktigt att informera din läkare om du behandlas med prednison för andra hälsoproblem. Läkaren kan då gå igenom dina alternativ och ta fram den säkraste och mest effektiva behandlingsplanen för just din situation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online