Vad orsakar inflammation i tjocktarmen?

Inflammation i tjocktarmen, även kallad kolit, är en tarmsjukdom som kan ge besvärande symtom som buksmärtor, diarré och blödningar från ändtarmen. Det finns flera olika faktorer som kan ligga bakom en inflammerad tjocktarm. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna.

Allergier

Exponering för ett allergen kan störa immunförsvarets normala funktion, vilket i sin tur kan utlösa diarré och andra magbesvär. Kroppens överreaktion på ett ämne den tolkar som farligt kan därmed påverka tarmens funktion negativt.

Ärftlighet

Tjocktarmsinflammation kan vara ett ärftligt tillstånd som överförs från din mamma eller pappa. Risken att drabbas ökar om nära släktingar har inflammatoriska tarmsjukdomar, såsom ulcerös kolit eller Crohns sjukdom.

Läkemedel

Vissa läkemedel kan ge biverkningar som påverkar tarmen. Två vanliga symtom vid användning av antibiotika är magsmärtor och diarré. Det beror på att antibiotika stör tarmens naturliga bakterieflora, vilket kan leda till irritation och inflammation i tarmens slemhinna.

Hiv

Hiv (humant immunbristvirus) kan orsaka ihållande diarré och bidra till inflammation i tarmen. Eftersom viruset försvagar immunförsvaret blir kroppen även mer känslig för infektioner som ytterligare kan skada tarmen.

Irritabel tarm (IBS)

Hormonella förändringar kan leda till irritabel tarm, en vanlig funktionsstörning som orsakar inflammation, uppblåsthet, diarré och överdriven gasbildning. Stress och kostvanor kan dessutom förvärra symtomen hos personer med IBS.

Infektioner

Bakterier, virus och parasiter kan angripa tarmen och orsaka så kallad infektiös kolit. Vanliga exempel är salmonella, campylobacter och norovirus, som ofta smittar via kontaminerad mat eller vatten.

Inflammatoriska tarmsjukdomar

Kroniska sjukdomar som ulcerös kolit och Crohns sjukdom innebär att immunförsvaret felaktigt attackerar tarmens egen vävnad. Detta ger återkommande inflammation i tjocktarmen och kräver ofta långvarig medicinsk behandling.

När ska du söka vård? Kontakta vården om du har kvarvarande buksmärtor, blodig diarré, feber eller tecken på vätskebrist. En tidig diagnos underlättar behandlingen och minskar risken för komplikationer.