1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Tarmblockering – symtom, behandling och lindring

```html

En tarmblockering innebär att det finns ett hinder i tunn- eller tjocktarmen som gör att mat och vätska inte kan passera vidare genom den normala matsmältningen. Vanliga symtom är kraftig buksmärta, kräkningar och en svullen, spänd buk. Det är viktigt att söka läkarvård omedelbart om du misstänker en tarmblockering, eftersom ett obehandlat hinder kan leda till att omgivande vävnad dör, vilket i sin tur kan orsaka allvarlig infektion, chock och till och med dödsfall.

Sjukhusvård vid tarmblockering

Det finns flera möjliga orsaker till en tarmblockering, men de vanligaste är bråck, tumörer eller adhesioner – det vill säga tjocka vävnadsband som växer in i matsmältningskanalen, ofta efter tidigare operationer. Har du en tarmblockering behöver du läggas in på sjukhus för behandling.

Personer med tarmblockering mår oftast mycket dåligt, så det första steget för läkaren är att stabilisera ditt tillstånd när du kommer in. Enligt Mayo Clinic innebär stabilisering bland annat att du får vätska direkt i blodet via dropp, att en slang förs in genom näsan ner till magsäcken för att avlägsna överflödig luft och vätska, samt att en kateter läggs i blåsan för att underlätta tömningen.

Behandling – vad beror den på?

Den exakta behandlingen avgörs av vad som orsakar blockeringen. Ett bråck kräver kirurgisk åtgärd, och kommer blockeringen från en tumör avlägsnas den och undersöks för att avgöra om den är godartad eller elakartad.

Är blockeringen endast partiell kan dock slangen genom näsan räcka för att ge lindring. Den hjälper till att avlasta tarmarna så att den fastnat maten och vätskan kan passera vidare. Ett annat tillstånd som liknar tarmblockering är den så kallade paralytiska ileus, där tarmarnas rörelser är nedsatta utan att något faktiskt fysiskt hinder finns. Orsakas besvären av paralytisk ileus får du oftast stanna kvar på sjukhuset några dagar och behandlas sedan med läkemedel som stimulerar tarmrörelserna.

Vem drabbas? Riskfaktorer att känna till

Personer som tidigare genomgått någon form av bukkirurgi löper ökad risk att drabbas av tarmblockering. Enligt Mayo Clinic är ärrvävnad från operationer den absolut vanligaste orsaken. Andra faktorer som ökar risken är cancer, Crohns sjukdom, medfödd felrotation av tarmarna samt kronisk förstoppning.

Känner du igen dig i flera av riskfaktorerna och upplever symtom som svår buksmärta, kräkningar eller uppsvälld buk – kontakta vården direkt. Tidig diagnos och behandling minskar risken för allvarliga komplikationer avsevärt.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online