Magsyra, även kallad magsaft eller ventrikelsaft, består huvudsakligen av saltsyra. Syran spelar en avgörande roll i matsmältningen genom att bryta ner större delen av den mat vi äter. Nivåerna av magsyra är dock viktiga att hålla i balans – både för låga och för höga nivåer kan orsaka medicinska problem.
Magsyran har två huvudsakliga uppgifter. För det första bryter den ner proteiner och fetter så att kroppen kan ta upp näringsämnena effektivt. För det andra fungerar syran som ett skydd mot skadliga mikroorganismer – den dödar bakterier som kommer in i kroppen via maten vi äter.
Produktionen av magsyra sköts av så kallade parietalceller. Dessa celler finns i körtlarna i magsäckens slemhinna, vilka är utspridda över hela magsäckens insida. Parietalcellerna utsöndrar saltsyra direkt in i magsäckens hålighet där matsmältningen pågår.
Mängden magsyra som produceras styrs noggrant av tre signalämnen: histamin (ett ämne som ingår i kroppens immunförsvar), acetylkolin (en signalsubstans i nervsystemet) samt gastrin (ett hormon). Tillsammans ser dessa till att syraproduktionen anpassas efter kroppens behov, till exempel när mat når magsäcken.
För lite magsyra – ett tillstånd som kallas hypoklorhydri – kan leda till eller bidra till näringsbrister, eftersom maten inte smälts ordentligt. Det har också kopplats till celiaki (glutenintolerans) och problem med sköldkörteln.
För mycket magsyra kan å andra sidan orsaka magsår, halsbränna och gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), där magsyra tränger upp i matstrupen och ger besvär som brännande känsla bakom bröstbenet.
Det finns flera typer av läkemedel som används för att dämpa produktionen av magsyra. De vanligaste är H2-receptorblockerare och protonpumpshämmare (PPI). Dessa läkemedel minskar syrabildningen i magsäcken och används ofta vid halsbränna, magsår och refluxbesvär.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online