Läkare, nutritionister och barnläkare rekommenderar ofta patienter i alla åldrar att prova probiotika – levande stammar av så kallade "god" bakterier. Jämfört med många andra kosttillskott och läkemedel betraktas probiotika som relativt ofarligt. Alla tillverkare använder dock inte identiska bakteriestammar, vilket kan påverka hur produkterna fungerar och hur kroppen reagerar.
Probiotiska bakterier kan hjälpa till med matsmältningen, stärka immunförsvaret och motverka svampinfektioner eller parasiter. Du hittar probiotika naturligt i livsmedel som yoghurt, men även som kosttillskott i kapsel- eller pulverform. Enligt USProbiotics.org ökar probiotika mängden nyttiga bakterier i tarmarna och minskar aktiviteten hos cancerframkallande enzymer. Den ideella organisationen Council for Agricultural Science and Technology (CAST) konstaterade i ett utlåtande från 2007 att tillskott dessutom kan bidra till friskare celler i tarmväggen.
Din läkare kan rekommendera probiotika efter en antibiotikakur, eftersom antibiotika dödar både skadliga och nyttiga bakterier, eller vid olika mag- och tarmbesvär. Produkterna tillverkas med olika bakteriestammar och vissa är mjölkbaserade. Som konsument bör du känna till vilka bakteriestammar som ingår i de probiotika du tar, varför de valts ut samt hur produkten bäst förvaras för att bakterierna ska överleva.
Tillverkare av probiotika använder oftast levande kulturer som odlats i laboratoriemiljö, och de anger inte alltid kulturenas exakta ursprung eller innehåll. Har du mjölkallergi kan du reagera på mjölkbaserade preparat med nässelutslag, hudutslag eller i värsta fall anafylaktisk chock. Hjärtklappning räknas dock inte bland de vanligaste allergiska reaktionerna.
I mycket sällsynta fall har infektioner uppkommit i samband med intag av probiotika, exempelvis sepsis – en allvarlig blodinfektion – enligt CAST:s utlåtande. Infektioner kan i teorin även etablera sig i kroppens organ, som hjärtat, och då orsaka infektiös endokardit. CAST redovisade 69 fall av endokardit kopplade till laktobaciller sedan 1970-talet, men patienterna hade dessutom genomgått tandkirurgi ungefär vid samma tidpunkt. Vid infektiös endokardit är symtomen betydligt allvarligare än enbart hjärtklappning och omfattar bland annat uttalad trötthet och värk i hela kroppen.
De biverkningar som normalt förknippas med probiotika är gaser, uppblåsthet och i sällsynta fall infektioner. Enligt Kathleen Grall, legitimerad apotekare på The Medicine Shoppe i Colorado Springs, Colorado, skulle hjärtklappning inte kunna bero på probiotika, eftersom bakterierna stannar kvar i mag-tarmkanalen. Hon bedömer att risken för en hjärtinfektion är extremt liten, eftersom probiotiska bakterier normalt inte tar sig ut i blodbanan.
Enligt amerikanska National Institutes of Health (NIH) kan vissa växtbaserade preparat och näringskosttillskott utlösa hjärtklappning, men ingen specifik lista över dessa anges. De vanligaste orsakerna till hjärtklappning är istället stress och ångest, hård fysisk träning, läkemedel, hormonella förändringar, vätskebrist, blodbrist samt olika underliggande sjukdomar. Probiotika återfinns inte på listan över misstänkta orsaker.
Det finns inga starka belägg för att probiotika i sig orsakar hjärtklappning. Upplever du ändå hjärtklappning efter att ha börjat med ett nytt kosttillskott bör du kontakta läkare för att undersöka andra möjliga orsaker, och alltid nämna vilka tillskott du använder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online