Ulcerös kolit är en autoimmun sjukdom i tjocktarmen där slemhinnan på tarmens insida blir inflammerad och utvecklar öppna sår eller ulcerationer. Trots omfattande forskning vet man idag inte exakt varför vissa personer drabbas av sjukdomen. Det finns ännu inget botemedel, men behandlingen har gjort stora framsteg de senaste åren. Utöver kortikosteroider finns flera steroidfria behandlingsmetoder som kan minska inflammationen och lindra symtomen. Här presenteras fem alternativ som du kan diskutera med din gastroenterolog.
Denna typ av läkemedelsbehandling hjälper till att kontrollera inflammationen och är vanligtvis effektiv vid lindrig till måttlig ulcerös kolit. Den aktiva substansen, 5-aminosalicylsyra, är antiinflammatorisk och kombineras med ett bärarämne som transporterar den ner till tarmen där den behövs som mest. Läkemedlet finns under flera olika varumärken, och vissa formuleringar tolereras lättare än andra. Aminosalicylater är mycket effektiva som underhållsbehandling och spelar en viktig roll för att förebygga återfall.
Dessa läkemedel används för att minska eller helt eliminera patientens beroende av kortikosteroider. Som namnet antyder dämpar de aktiviteten i immunförsvaret och används oftast hos patienter som inte svarat på standardbehandling. Den största nackdelen är att effekten kommer långsamt – det kan ta upp till tre månader innan behandlingen börjar verka och hela sex månader innan full effekt uppnås. Eftersom immunförsvaret är undertryckt krävs dessutom regelbunden övervakning av eventuella biverkningar.
Vid ulcerös kolit reagerar kroppens immunsystem på de naturliga bakterier som normalt finns i tarmarna. Antibiotika kan användas för att minska denna inflammation genom att reducera mängden bakterier. Läkemedel som Rifaximin verkar specifikt på tarmbakterierna och har liten påverkan på resten av kroppen, vilket gör dem till ett intressant alternativ för vissa patienter.
Infliximab är en av de nyare behandlingarna mot måttlig till svår ulcerös kolit. Läkemedlet blockerar signalvägen för TNF, ett immunsignalprotein som tros främja den inflammation som ligger bakom både ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Biologiska läkemedel är främst avsedda för patienter som inte svarar bra på konventionell läkemedelsbehandling. Eftersom behandlingen undertrycker immunförsvaret måste patienterna noggrant övervakas för infektioner. Det finns också en liten ökad risk för en ovanlig cancerform hos vissa patientgrupper, vilket bör vägas in i beslutet.
Om ulcerös kolit blir svår och svårkontrollerad, allvarligt försämrar livskvaliteten eller ger tecken på cancer kan kirurgi bli lösningen. Endast cirka 25 till 33 procent av patienterna upplever komplikationer som är allvarliga nog att motivera en operation. Vid ulcerös kolit innebär kirurgi att ändtarmen och tjocktarmen tas bort, vilket också innebär ett definitivt slut på sjukdomen. En proktokolektomi är dock ett mycket stort ingrepp och ett beslut som aldrig bör fattas utan grundlig diskussion med behandlande läkare och noggrant övervägande.
Det finns idag flera väletablerade steroidfria behandlingsvägar vid ulcerös kolit, och rätt val beror på sjukdomens svårighetsgrad, tidigare behandlingssvar och patientens individuella situation. Ta alltid kontakt med din gastroenterolog för att tillsammans ta fram en behandlingsplan som passar just dig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online