
Aptitlöshet innebär en minskad lust att äta. En frisk aptit är den nivå av matintag som behövs för att upprätthålla en normal kroppsvikt. Att tappa aptiten kan vara ett tecken på sjukdom, men det kan också utlösas av psykisk stress eller uppstå som en biverkning av läkemedel.
Aptitlöshet är vanligt och oftast övergående, men i vissa fall kan det vara ett symtom som inte bör ignoreras. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna och när det är dags att kontakta vården.
Övergående infektioner, som förkylning eller influensa, är en vanlig orsak till aptitlöshet. Kroppen fokuserar då sina resurser på att bekämpa infektionen, vilket tillfälligt minskar hungerkänslan.
Allvarligare sjukdomar kan också ge detta symtom, exempelvis cancer, leverproblem, sköldkörtelrubbningar samt sjukdomar i hjärta och lungor. Vid långvarig aptitlöshet utan tydlig förklaring är det därför viktigt att låta sig undersökas.
Depression gör att många tappar intresset för sådant som vanligtvis ger glädje, inklusive maten. Kortvarig stress kan också minska lusten att äta, eftersom kroppens stressreaktion påverkar matsmältningen och hungerkänslan.
Aptitlöshet kan även följa av stora livsförändringar och förluster, som att en närstående gått bort eller att man förlorat sitt jobb. I sådana situationer är det normalt att matlusten påverkas under en period.
Receptbelagda läkemedel kan utlösa aptitlöshet som biverkning. Vanliga exempel är antibiotika, amfetaminliknande preparat, smärtstillande medel och läkemedel mot reumatism och ledinflammation. Misstänker du att dina mediciner påverkar din aptit, prata med din läkare innan du gör några ändringar själv.
Kontakta din läkare om du har haft aptitlöshet i mer än två veckor, eller om du går ner oväntat och oavsiktligt i vikt. Du bör också söka vård om aptitlösheten åtföljs av trötthet, feber eller smärta någonstans i kroppen.
Aptitlöshet är särskilt oroande när den leder till märkbar viktnedgång. Långvarigt lågt matintag kan leda till näringsbrist och försvagad immunförsvar. Vid svår undernäring kan näringsämnen ges intravenöst, och då kan en sjukhusvistelse bli nödvändig.
Under tiden aptiten återkommer kan små, frekventa måltider vara lättare att hantera än stora portioner. Näringsrika mellanmål som nötter, yoghurt och smoothies hjälper kroppen att få i sig energi. Fysisk aktivitet i form av dagliga promenader kan också väcka hungern, liksom att äta i en lugn och trevlig miljö.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online