
När ditt barn kräks kan det kännas överväldigande och svårt att veta vad du egentligen ska göra. Ska du ge barnet mer mat för att ersätta det som inte stannade kvar? Ska du undvika att mata barnet helt? Och framför allt – när bör du kontakta läkaren? Här får du tydliga svar och konkreta råd steg för steg.
Kontakta vården omedelbart om ditt barn är yngre än en månad och kräks efter varje matning. Det gäller även om barnet visar tecken på uttorkning, verkar slött, inte kissar som vanligt eller har hög feber.
Lugna ditt barn och stötta huvudet medan hen kräks. När kräkningen är över kan du torka ansiktet med en fuktig tvättlapp och erbjuda en liten kopp vatten så att barnet kan skölja munnen.
Håll om ditt barn. Många barn blir rädda och chockade efter att ha kräkts. Uppmuntra barnet genom att förklara att det som kom upp var "det som inte passade i magen" – och att magen därför snart kommer att må bättre.
Ge barnet klara vätskor i små portioner åt gången. Spädbarn under ett år bör få elektrolytlösning, medan äldre barn kan få elektrolytlösning, vatten eller smaksatta isbitar. Små men frekventa mängder minskar risken för att magen blir irriterad igen.
Om ditt barn får största delen av sin näring genom amning eller modersmjölksersättning, amma kortare stunder eller ge mindre mängder ersättning vid varje tillfälle, men oftare än vanligt.
Uppmuntra ditt äldre barn (eller ett yngre barn som redan äter fast föda) att prova mild och mjuk mat – till exempel bröd, banan, kokt potatis eller rostat bröd – en till två timmar efter kräkningen. Om barnet inte vill äta, tvinga aldrig. Vätskan är viktigast i första hand.
När barnet har gått 24 timmar utan att kräkas kan du successivt introducera den vanliga kosten igen. Öka portionerna långsamt och undvik fet, kryddig eller mycket söt mat de första dagarna.
Uppmuntra ditt barn att vila, men tvinga inte hen att ligga stilla. Håll aktiviteterna lugna – prova att läsa en bok, lyssna på lugn musik eller rita tillsammans tills barnet orkar mer.
Ta kontakt med vårdcentralen eller akuten om barnet visar tecken på uttorkning (torra slemhinnor, inga urineringar på flera timmar, gråt utan tårar), kräker upprepade gånger under lång tid, har blod eller gallfärgat innehåll i kräket, eller verkar onormalt slö och svårväckt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online