Njursten: orsaker, riskfaktorer, symptom och behandling

Njursten är mineralavlagringar som bildas i njurarna eller urinvägarna. Enligt National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases (NIDDK) söker cirka 3,5 miljoner människor medicinsk hjälp för njursten varje år. Även om njursten ofta passerar av sig själva kan de orsaka kraftiga smärtor och i vissa fall kräva medicinsk behandling.

Orsaker

Njursten uppstår när urinen innehåller för höga halter av vissa ämnen, som kalcium, cystin eller urinsyra, samtidigt som vätskevolymen är för låg. När urinproduktionen minskar – till exempel på grund av uttorkning eller otillräckligt vätskeintag – blir dessa ämnen mer koncentrerade och kan kristallisera till stenar. Personer med minskad urinproduktion och/eller förhöjda nivåer av kalcium, cystin och urinsyra löper därför större risk att utveckla njursten.

Riskfaktorer

Flera faktorer kan öka risken för att drabbas av njursten. Enligt NIDDK har personer med urinvägsinfektioner, cystisk njursjukdom eller hyperparatyreos (överfunktion i bisköldkörtlarna) en förhöjd risk.

Mayo Clinic lyfter dessutom fram följande riskfaktorer:

• Otillräckligt vätskeintag
• Familjär benägenhet – ärftlighet för njursten
• Kön – män drabbas oftare än kvinnor
• Kost med högt innehåll av natrium och protein

Symptom

Många personer med njursten har inga symptom alls, särskilt om stenarna är små. När symptom uppstår kan de bland annat innefatta:

• Smärta i sidan, ryggen, buken eller ljumsken
• Blod i urinen
• Smärta eller obehag vid urinering
• Illamående och kräkningar
• Tätt behov av att kissa
• Feber

Om du upplever kraftig smärta i kombination med feber bör du söka vård omgående, eftersom det kan tyda på en infektion som kräver snabb behandling.

Diagnos

Läkare använder oftast röntgenundersökning av buken eller datortomografi (CT) för att fastställa storleken och placeringen av njursten. Ibland utförs även ett intravenöst urogram (IVU), där kontrastvätska injiceras i patienten innan röntgenbilder tas för att exakt avgöra var stenarna sitter och hur de blockerar urinflödet.

Behandling

Många njursten behöver ingen aktiv behandling eftersom de passerar naturligt genom urinvägarna. I dessa fall rekommenderas ofta riklig vätskedrickning samt smärtlindrande läkemedel.

Vid större stenar kan extrakorporeal stötvågslitotripsi (ESWL) användas. Vid denna procedur används stötvågor för att krossa njurstenen i mindre bitar, som sedan kan passera ut med urinen. I mer komplicerade fall kan kirurgiska ingrepp eller endoskopiska metoder behövas för att avlägsna stenarna.