Så diagnostiserar du en gallblåseattack

Gallblåsan ligger på övre högra sidan av buken, precis under levern. Den fungerar som ett reservoar som lagrar galla från levern – en vätska som utsöndras i tarmarna och hjälper kroppen att smälta fett.

Gallblåsan kan drabbas av olika sjukdomar, exempelvis gallsten, polyper eller cancer, eller helt enkelt sluta fungera som den ska. I många fall beror en gallblåseattack på att gallblåsan blivit dysfunktionell på grund av bildade gallsten. Dessa stenar kan även blockera den cystiska gången eller den gemensamma gallgången, vilket kan utlösa en kraftig attack som kräver omedelbar vård.

Instruktioner

Symtom som kan tyda på en gallblåseattack

1. Smärta under revbenen

   Du kan ha en gallblåseattack om du känner en måttlig till svår smärta i övre högra delen av buken, strax under revbenen. Smärtan är vanligtvis konstant, kan stråla ut mot ryggen och brukar pågå från 30 minuter upp till flera timmar. I sällsynta fall känns smärtan i mitten av övre buken, under bröstbenet, och kan då lätt förväxlas med en hjärtinfarkt.

2. Besvär efter fettrika måltider

   Om du får smärta i övre buken efter att ha ätit en fettrik måltid kan det vara tecken på en gallblåseattack. Du kan också uppleva diarré, en känsla av fullhet i buken, gaser, illamående, kräkningar, rapning och/eller magsyra som backar upp i halsen eller munnen.

3. Svår smärta med feber

   Om smärtan är intensiv och försvagande, eller om du samtidigt har feber, kan det röra sig om en allvarligare attack orsakad av en infektion eller inflammation i gallblåsan – ofta på grund av en blockering, till exempel en gallsten. En sådan attack kan vara mycket smärtsam och pågå från 30 minuter upp till 15 timmar. Upplever du svår gallblåsesmärta tillsammans med feber och frossa bör du kontakta din läkare omedelbart.

4. Återkommande attacker

   Har du haft en gallblåseattack är risken stor att du får fler. Det är ytterligare ett tecken på att problemet sitter i gallblåsan. Mönstret ser olika ut från person till person – vissa drabbas av frekventa attacker medan andra bara får dem då och då.

5. Läkarundersökning och tester

   Din läkare kan avgöra om och varför du får gallblåseattacker. Efter en kroppsundersökning kan ett eller flera av följande tester göras: blodprov, ultraljud, röntgen, datortomografi (CT), magnetresonanstomografi (MR) eller ett HIDA-test (hydroxyl-iminodietiksyra) som mäter hur väl gallblåsan fungerar. Vid ERCP (endoskopisk retrograd kolangiopankreatografi) förs en slang ner genom halsen till tunntarmen för att injicera kontrastmedel i gallgångarna till levern, gallblåsan och bukspottkörteln, så att de blir synliga på röntgen.