Crohns sjukdom är en autoimmun sjukdom som drabbar mag-tarmkanalen och orsakar inflammation, buksmärta, obehag samt diarré. Idag vet man inte exakt vad som orsakar sjukdomen, men den är inte smittsam. Forskare har dock upptäckt att sjukdomen ofta förekommer i patientens familjehistoria, vilket tyder på en genetisk koppling.
Crohns sjukdom är vanligare bland personer med judiskt påbrå och mindre vanlig hos svarta personer. Rökning kan dessutom öka risken att utveckla sjukdomen.
Det finns för närvarande ingen botande behandling mot Crohns sjukdom. Behandlingen består i stället av kostrestriktioner, regelbunden övervakning av symtomen samt åtgärder som syftar till att undvika irritation av tarmslemhinnan.
Symtomen vid Crohns sjukdom liknar till stor del symtomen vid ulcerös kolit och irritabel tarm (IBS), vilket gör att sjukdomen ibland misstänks felaktigt. Vanliga symtom är smärtsamma magspasmer, diarré och/eller blodig avföring, oförklarlig viktminskning samt gaser och uppblåsthet.
Med tiden kan patienter även utveckla sår i munnen, tarmblockeringar, sprickor i analslimhinnan och onormala förbindelser mellan organen (fistlar). Små barn som diagnostiseras med Crohns sjukdom upplever ofta försenad tillväxt.
Om en patient visar tecken på Crohns sjukdom krävs en rad medicinska undersökningar för att ställa diagnosen. Testerna kan omfatta blodprov, avföringsanalys, röntgenundersökningar av mag-tarmkanalen samt koloskopi eller sigmoideoskopi.
Läkaren letar efter tecken på anemi i blodprovet, vilket kan tyda på blödning i tarmarna. Avföringsprover undersöks med avseende på blod eller infektion. Röntgenbilder avslöjar inflammation i tarmarna, medan koloskopi eller sigmoideoskopi används för att granska tjocktarmen.
Ett antal hälsorisker och komplikationer är förknippade med Crohns sjukdom, bland annat tarmobstruktion, perforation och kraftiga blödningar. Patienter kan också drabbas av undernäring och kan behöva hjälp av en dietist för att planera näringsriktiga måltider. Den ständiga inflammationen innebär dessutom en ökad risk för tarm- och tjocktarmscancer. Vissa patienter kan behöva operation för att ta bort varbildade och infekterade tarmavsnitt.
Kvinnor som lider av Crohns sjukdom kan uppleva komplikationer under graviditeten på grund av gastrointestinalt obehag. Kombinationen av läkemedel som patienten behöver kan också vara skadlig för fostret. Det kan dessutom vara svårare för en kvinna med aktiv Crohns sjukdom att bli gravid.
Tre huvudsakliga behandlingsformer används för patienter med Crohns sjukdom: nutritionsterapi, läkemedel och kirurgi. En del patienter behöver hjälp av en legitimerad dietist för att få fram en hanterbar kost som både tillgodoser näringsbehovet och reglerar matsmältningen.
Läkemedsbehandling kan omfatta antibiotika, antiinflammatoriska läkemedel, steroider, kortikosteroider, immunsuppressiva medel samt antidiarroiska preparat. Det finns också ett antal experimentella läkemedel på marknaden. Det är dock svårt att bedöma hur effektiva läkemedsbehandlingarna är, eftersom många Crohn-patienter upplever långa perioder av remission.
Om kostomläggningar och läkemedsbehandling inte lyckas kontrollera symtomen kan kirurgi bli den enda återstående möjligheten. Operation botar dock inte Crohns sjukdom, och det är sannolikt att många som lider av sjukdomen kommer att behöva två till tre operationer under sin livstid.
Det finns idag inget känt botemedel mot Crohns sjukdom. Personer som lever med sjukdomen går dock ofta igenom långa perioder av remission, vilket gör att de kan leva ett relativt normalt liv. Organisationer som American Crohn's and Colitis Foundation och National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Disease bedriver löpande forskning i hopp om att kunna hitta ett botemedel i framtiden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online