Divertikulit är ett tillstånd som kännetecknas av inflammation eller bristning i onormala, kulpärsstora fickor i matsmältningssystemet. Dessa fickor – så kallade divertiklar – utvecklas med åldern och finns oftast i tjocktarmen. Mild eller svår buksmärta är ett vanligt symtom på divertikulit, och det bästa sättet att lindra smärtan varierar beroende på hur allvarligt tillståndet är.
Enligt Mayo Clinic tillkännages divertikulit ofta av plötslig, svår smärta i nedre vänstra delen av buken. I vissa fall börjar smärtan mer gradvis och ökar under flera dagar, eller så varierar den i intensitet. Om du lider av divertikulit kan du även få feber, illamående, kräkningar, tydliga förändringar i tarmvanorna samt ömhet vid beröring i nedre delen av buken. Vissa personer upplever dessutom uppblåsthet och blödningar från ändtarmen. Kontakta alltid din läkare för en korrekt diagnos.
Inflammationen vid divertikulit är vanligtvis kopplad till en underliggande infektion. Är din smärta mild eller måttlig kan du ofta behandla symtomen hemma. Hemvården bygger främst på sängvila i kombination med tillfälligt flytande kost, vilket ger en aktiv infektion tid att läka. När smärtan lindrats kan du efter cirka tre dagar successivt börja äta fiberrik mat som grönsaker, frukt och fullkornsprodukter.
Under denna period kan läkaren även ordinera antibiotika för att bekämpa bakterieinfektionen. Har du svårare besvär kan receptfria eller receptbelagda smärtstillande läkemedel användas. Observera dock att vissa läkemedel kan orsaka förstoppning och förvärra symtomen, vilket innebär att läkaren kan behöva pröva sig fram för att hitta rätt lösning.
I vissa fall debuterar divertikuliten mycket akut, vilket kan leda till komplikationer som peritonit (bukhinneinflammation) eller tarmobstruktion. Gäller detta dig kan läkaren besluta om sjukhusvård och behandling med intravenösa antibiotika. När den akuta fasen har passerat får du vanligtvis gå över till en fiberrik kost, ibland kompletterad med tillskott som psylliumfrön för att förbättra tarmfunktionen.
I vissa situationer uppnås långvarig smärtlindring bäst genom ett kirurgiskt ingrepp. Detta kan bli aktuellt om divertikuliten återkommer ofta, eller om den åtföljs av en abscess, perforerad tjocktarm eller fistel – en onormal förbindelse inom tjocktarmen eller mellan tarmen och närliggande organ.
Finns en abscess kan den dräneras via en kateter som placeras med hjälp av datortomografi (CT) eller ultraljud. Kirurgen kan även utföra en tarmresektion, där den skadade delen av tjocktarmen tas bort och de kvarvarande delarna återfogas, alternativt fogas samman med ändtarmen. Ingreppet kan göras som traditionell öppen kirurgi eller med en skonsammare titthålsmetod, laparoskopi. Är inflammationen i tjocktarmen mycket svår kan resektionen kombineras med en tillfällig eller permanent stomi (kolostomi), en påse utanför kroppen som samlar upp avföringen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online