GERD (gastroesofageal refluxsjukdom) är ett tillstånd där den nedre matstrupssfinktern öppnas sig eller inte stänger ordentligt, vilket gör att magsyra kan stiga upp i matstrupen. Tillståndet är både smärtsamt och kan skada matstrupens slemhinna över tid. Den goda nyheten är att GERD oftast går att behandla effektivt med läkemedel. Här går vi igenom de vanligaste typerna av mediciner, från receptfria alternativ till starkare receptbelagda preparat.
Receptfria antacida som Rolaids, Maalox, Alka-Seltzer och Mylanta neutraliserar magsyran direkt och räcker ofta för att lindra lindrig GERD. De verkar snabbt men har kortvarig effekt och är därför mest lämpade för sporadiska besvär.
Skummande läkemedel, exempelvis Gaviscon, bildar ett skyddande skumlager ovanpå magsäckens innehåll. Detta förhindrar att syra och maginnehåll stiger upp i matstrupen. Skumbildande medel är ofta nästa steg när antacida inte ger tillräcklig lindring.
H2-blockerare, även kallade histamin-2-receptorantagonister, omfattar bland annat cimetidin, ranitidin, famotidin och nizatidin. Dessa läkemedel minskar produktionen av magsyra genom att blockera signaler som stimulerar syrabildningen i magsäcken. Effekten varar längre än hos antacida, men de är generellt svagare än protonpumpshämmare.
Protonpumpshämmare (PPI), såsom omeprazol, pantoprazol, esomeprazol, rabeprazol och lansoprazol, hämmar syraproduktionen kraftigare än H2-blockerare. De blockerar enzymet i magsäckens celler som ansvarar för den sista steget i syraproduktionen. Utöver att lindra symtom kan dessa läkemedel också låta skadad slemhinna i matstrupen läka, vilket gör dem till förstahandsval vid mer allvarlig GERD.
Prokinetiska läkemedel, som metoklopramid och betanekol, hjälper magsäcken att tömmas snabbare och får den nedre matstrupssfinktern att öppna och stänga sig på rätt sätt. På grund av risk för biverkningar som dåsighet, ångest, depression och rörelsestörningar betraktas de dock som en sista utväg och används endast när andra behandlingar inte fungerar.
Kontakta läkare om du har återkommande besvär med halsbränna eller sura uppstötningar mer än två gånger per vecka, trots receptfria läkemedel. En läkare kan ställa rätt diagnos, rekommendera lämplig behandling och utesluta andra orsaker till dina symtom. I kombination med medicinering kan livsstilsförändringar – som viktnedgång, undvikande av triggande livsmedel och att inte äta nära läggdags – dessutom förbättra resultatet avsevärt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online