Tolvfingertarmen (duodenum) ingår i den övre mag-tarmkanalen. Du kan uppleva smärta i detta område som påminner om ett magsår – trots att inget magsår faktiskt finns. Detta tillstånd kallas icke-ulcerös magsmärta, även känt som funktionell dyspepsi. Eftersom besvären delar många symtom med ett verkligt magsår kan de lätt förväxlas med varandra. Tillståndet kan vara återkommande eller kroniskt, men det kan också gå över av sig självt. En läkare kan ställa en säker diagnos och ge rätt vägledning för behandling.
Orsaker
Vetenskapen har ännu inte fastställt någon exakt orsak till icke-ulcerös magsmärta. I sällsynta fall uppstår tillståndet efter en virusinfektion. Läkare betraktar det som en funktionell störning – alltså en störning utan känd orsak som sannolikt inte hänger samman med någon specifik sjukdom eller skada.
Däremot kan vissa livsstilsfaktorer förvärra besvären, bland annat stress, trötthet, ohälsosam kost samt brist på vila och regelbunden motion.
Symtom
Följande symtom kan tyda på icke-ulcerös magsmärta:
- Ett obehagligt, brännande mol i övre delen av buken eller nedre delen av bröstkorgen
- Uppblåsthet, rapningar och illamående
- Känsla av mättnad redan efter en liten mängd mat (så kallad tidig mättnad)
Riskfaktorer
Vissa vanor ökar risken för att drabbas av duodenalsmärta:
- Överätande eller att äta för snabbt
- Stort intag av kolsyrade drycker, koffein eller alkohol
- Rökning
- Mycket kryddig, fet eller tung mat
- Användning av värktabletter av typen NSAID, exempelvis aspirin, ibuprofen och naproxen, som kan irritera magslemhinnan – vissa antibiotika kan också påverka magen
- Psykisk stress
När bör du söka vård?
Kontakta läkare om du har ihållande buksmärta tillsammans med något av följande: illamående och kräkningar, oförklarlig viktnedgång, nedsatt aptit, blod i avföringen eller långvariga matsmältningsbesvär.
Så ställs diagnosen
För att kunna ställa en diagnos gör läkaren en klinisk undersökning och beställer i regel vissa tester utifrån dina besvär. Vanliga utredningsmetoder är:
- Blodprov: hjälper till att utesluta andra sjukdomar som ger liknande symtom, exempelvis infektion orsakad av bakterien Helicobacter pylori.
- Röntgen med barium (kontrastundersökning): du dricker en bariumlösning som belägger matsmältningskanalen, vilket gör att läkaren kan granska området och upptäcka eventuella förändringar.
- Gastroskopi (endoskopi): ett tunt, böjligt instrument (endoskop) förs ned genom matstrupen så att läkaren direkt kan inspektera matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen.
Läkemedelsbehandling
Flera olika läkemedel kan användas, och din läkare avgör vilket som passar bäst för din situation:
- Antacida: neutraliserar magsyran och lindrar smärtan snabbt.
- Syrablockerare (H2-hämmare): minskar produktionen av magsyra och finns både receptfria och på recept.
- Protonpumpshämmare: blockerar de cellpumpar i magsäcken som utsöndrar syra, exempelvis omeprazol och esomeprazol.
- Prokinetiska läkemedel: hjälper magsäcken att tömma sig snabbare och därmed maten att passera vidare.
- Antispasmodika: slappnar av tarmmusklaturen och minskar kramper.
- Lågdosantidepressiva: påverkar nervbanor som styr tarmens smärtsignalering och kan användas vid långvariga besvär.
Självvård
Du kan själv göra mycket för att förebygga och lindra besvären:
- Ät flera små måltider i stället för tre stora.
- Undvik mat och dryck som du vet stör magen.
- Ta god tid på dig när du äter – ät inte i hast.
- Ligg inte ner förrän minst två timmar efter måltiden.
- Sträva efter en hälsosam vikt; övervikt ökar trycket på buken och kan göra att syra rinner tillbaka upp i matstrupen.
Att lära sig hantera stress spelar stor roll för att kontrollera tillståndet. Träna regelbundet och prova avslappningstekniker som yoga eller meditation. Prioritera även aktiviteter du tycker om – det gynnar både magen och ditt allmänna välbefinnande.
