Gastroesofageal reflux är en vanlig sjukdom i matsmältningssystemet där magsyra läcker upp i matstrupen. Det ger en obehaglig brännande känsla, ofta tillsammans med ett uppblåst och tryckande besvär. När refluxen blir kronisk kan den diagnostiseras som gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), ett betydligt allvarligare tillstånd.
Reflux uppstår när slutmuskelns (sfinkterns) funktion mellan magsäcken och matstrupen störs. Om sfinktern öppnar sig vid fel tillfälle eller inte stänger ordentligt kan magens innehåll, inklusive de frätande matsmältnings syrorna, tränga upp i matstrupen. Vanliga utlösande faktorer är stora måltider, fet mat, alkohol, rökning, övervikt och att ligga ner direkt efter att man ätit.
I samband med ett refluxanfall kan den drabbade ofta smaka på delvis smält mat längst bak i munnen. Syran i matstrupen ger upphov till en brännande känsla i halsen och bröstet – det som allmänt kallas halsbränna. Vissa personer upplever även sura uppstötningar, heshet eller en klumpkänsla i halsen.
Människor i alla åldrar kan få reflux, inklusive spädbarn. Hos barn under 12 år visar sig besvären ofta annorlunda än hos vuxna – istället för halsbränna kan symptomen bestå av torrhosta, kräkningar eller andningsbesvär. Det gör att reflux hos barn ibland förväxlas med andra sjukdomar, som astma eller återkommande luftvägsinfektioner.
Ett kännetecken på gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) är återkommande halsbrännan, oftare än två gånger per vecka. Alla med GERD får dock inte klassiska besvär; vissa upplever istället torrhosta, sväljsvårigheter eller astmaliknande symtom. Obehandlad GERD kan på sikt skada matstrupens slemhinna och i värsta fall leda till komplikationer som esofagit, strikturer eller Barrett's esofagus.
Lindrig reflux kan ofta hanteras med receptfria läkemedel, såsom antacida (syreneutraliserande medel), H2-blockerare och protonpumpshämmare. Även livsstilsförändringar spelar en viktig roll – exempelvis mindre portioner, undvikande av utlösande livsmedel, viktnedgång och att inte äta nära läggdags. GERD kräver däremot vanligtvis medicinsk behandling, vilket kan innebära receptbelagda läkemedel i högre doser. I svåra fall, där medicinering inte räcker till, kan kirurgi bli aktuellt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online