Levern är kroppens näst största organ, endast överträffad av huden, och utför en lång rad funktioner som är helt nödvändiga för livet. Den renar blodet från skadliga ämnen, frisätter glukos så att kroppen får energi och utsöndrar galla till tunntarmen så att fett kan tas upp som näring. Utan en fungerande lever skulle kroppen snabbt svikta – här går vi igenom leverns viktigaste uppgifter.
Levern ligger i bukhålan, något till höger och framtill i buken. En frisk lever är mörkröd och har en jämn, slät yta. Fäst vid levern sitter gallblåsan, där överskottsgallan samlas upp för att senare föras vidare till tunntarmen via den gemensamma gallegangen.
Levern har ett ovanligt rikt nätverk av vener och artärer. Det beror på att en stor del av organets arbete handlar om att rena blodet och transportera kemiska ämnen mellan blodbanorna och levercellerna. Varje minut passerar cirka en och en halv liter blod genom levern.
Under graviditeten bildar fostret de flesta av sina röda blodkroppar just i levern. Först när barnet föds och växer övergår denna produktion till benmärgen i de långa benen. Även därefter fortsätter levern att spela en viktig roll för de röda blodkropparnas livscykel.
När röda blodkroppar åldras och naturligt bryts ner tar levern hand om resterna och återvinner järnet så att det kan användas i nya blodkroppar. En biprodukt av denna process är bilirubin, ett gult pigment som i sin tur används för att bilda galla.
Levern tillverkar galla, en kemisk förening som består av bilirubin, kolesterol och andra ämnen. Galla fungerar som ett ytaktivt ämne – den gör att fettlösliga föreningar kan tas upp i den vattenlösliga blodcirkulationen via tarmen. Utan galla skulle vi helt enkelt inte kunna tillgodogöra oss fett och de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K.
Galla bildas kontinuerligt i levern och leds vid behov vidare till tunntarmen. Via gallegangarna, som tillsammans med bukspottkörtelns gång mynnar ut i tolvfingertarmen, förs galla samt enzymer som amylas fram för att underlätta matsmältningen.
Levern är kroppens eget reningsverk och spelar en avgörande roll i att oskadliggöra annars farliga kemikalier. Enzymer inne i levercellerna bryter ner giftiga ämnen till mindre farliga former, som sedan lämnar kroppen via njurarna eller tarmarna.
Ett klassiskt exempel är etylalkoholen i alkoholhaltiga drycker. I höga koncentrationer är alkohol dödligt för levande celler. Levern omvandlar därför alkoholen kemiskt till en mindre giftig, vattenlöslig form som senare utsöndras med urinen. Men processen är inte gratis: alkohol är skadligt även för levercellerna själva, och långvarigt hög konsumtion kan leda till fettlever, leverinflammation och i värsta fall levercirros.
Levern fungerar som kroppens energidepå. Den lagrar stora mängder glukos (blodsocker) i form av glykogen och frisätter det efter behov. Levern kan också omvandla fett som cirkulerar i blodet till ny glukos.
Båda dessa processer aktiveras när glukagon, ett hormon från bukspottkörteln, utsöndras som svar på låga blodsockernivåer – exempelvis mellan måltider eller under fysisk ansträngning. På så sätt håller levern blodsockret stabilt dygnet runt.
Förutom ovanstående uppgifter producerar levern flera livsnödvändiga proteiner, bland annat albumin som reglerar vätskebalansen i blodet, samt koagulationsfaktorer som behövs för att blodet ska kunna levra sig. Levern lagrar även vitaminer och mineraler som A, D, B12 och järn.
En unik egenskap hos levern är dess förmåga att återbildas. Med bara en del av organet intakt kan vävnaden växa tillbaka – något som gör transplantation av leverbitar möjlig. Trots detta är det klokt att sköta om sin lever: begränsa alkoholkonsumtionen, hålla en hälsosam vikt och undvika onödig medicinsk belastning ger levern bästa förutsättningar att göra sitt livsviktiga jobb.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online