Gallsten: Diagnos, symtom, orsaker och behandling

Gallsten är en matsmältningsrubbning som kännetecknas av hårda avlagringar av matsmältningsvätska som byggs upp i gallblåsan. En gallsten kan vara så liten som ett sandkorn eller så stor som en golfboll. Många bär på gallstenar utan att ens veta om det, eftersom tillståndet ofta inte ger några symtom. Gallsten är sällan farligt, men i vissa fall krävs operation.

Diagnostik av gallsten

Om du misstänker att du har gallsten kommer din läkare att beställa en datortomografi (DT) för att skapa en bild av gallblåsan. Med hjälp av bilden kan läkaren kontrollera om det finns stenar.

Om läkaren vill undersöka dina gallgångar för att se om de är blockerade av en gallsten kan någon av följande undersökningar användas:

• HIDA-skintigrafi (hepatobiliär iminodiättiksyra-skanning)
• Magnetkameraundersökning (MRI)
• ERCP (endoskopisk retrograd kolangiopankreatografi)

Fördelen med ERCP är att läkaren direkt kan ta bort eventuella gallstenar som upptäcks under undersökningen. Du kan också lämna ett blodprov för att avgöra om gallstenen har gett upphov till komplikationer, exempelvis infektion eller gulsot.

Symtom

Många personer har gallsten helt utan symtom. Men om en eller flera stenar fastnar i en gallgång och skapar en blockering kan du uppleva akut, tilltagande smärta i den övre högra delen av buken och/eller mitt i buken strax under bröstbenet. Smärtan kan också stråla ut mellan skulderbladen och ut i höger axel. Ett sådant anfall kan pågå från några minuter upp till flera timmar.

När ska du söka vård akut?

Kontakta läkare eller sjukhus omedelbart om du upplever något av följande:

• Buksmärta som är så intensiv att du inte kan sitta stilla
• Gulfärgning av hud eller ögonvitor
• Hög feber med frossbrytningar

Dessa symtom kan tyda på en allvarlig komplikation av gallsten.

Orsaker

Gallsten kan uppstå av tre olika orsaker:

• För mycket kolesterol i gallan: Kolesterolen kristalliserar och bildar med tiden stenar.
• För mycket bilirubin i gallan: Bilirubin är ett ämne som bildas när kroppen bryter ned röda blodkroppar. Tillstånd som levercirros, infektioner i gallvägarna och vissa blodsjukdomar bidrar till ett överskott av bilirubin.
• Ofullständig tömning av gallblåsan: När gallblåsan inte töms ordentligt samlas gallan upp och kan så småningom bilda stenar.

Riskfaktorer och komplikationer

Risken att utveckla gallsten är större om du:

• Är kvinna
• Är över 60 år
• Tillhör ursprungsbefolkningen i Amerika eller är mexikansk-amerikan
• Är överviktig
• Är gravid
• Äter en kost med lite fibrer och mycket fett eller kolesterol
• Använder kolesterolsänkande läkemedel eller läkemedel som innehåller östrogen
• Har gallsten i släkten

Möjliga komplikationer inkluderar inflammation i gallblåsan, blockering av gallgångar som leder till gulsot eller infektion, blockering av bukspottkörtelgången som kan orsaka pankreatit samt en ökad risk för gallblåsecancer. Gallblåsecancer är dock mycket ovanligt.

Behandling

Om läkaren råkar upptäcka gallstenar som inte ger besvär, exempelvis i samband med en undersökning för något annat tillstånd, behöver du oftast ingen behandling. Däremot bör du hålla utkik efter symtom och söka vård om besvär uppstår senare.

Ger gallstenarna symtom kan det bli aktuellt att operera bort gallblåsan, eftersom gallsten ofta återkommer. Gallblåsan är inget livsviktigt organ, och matsmältningen fungerar i regel bra utan den. Är du inte lämplig för operation finns mediciner som långsamt löser upp stenarna – men det kan ta månader eller till och med år. En experimentell metod som studeras går ut på att injicera läkemedel direkt in i stenen.

Förebyggande åtgärder

Du kan minska risken att utveckla gallsten genom enkla livsstilsval:

• Hoppa inte över måltider och undvik långa fasta, eftersom det ökar risken för gallsten
• Motionera minst 30 minuter per dag
• Vill du gå ner i vikt? Gör det långsamt – sikta på cirka 0,5 till 1 kg per vecka
• Håll en stabil, hälsosam vikt
• Ät fiberrik mat med låg halt av fett och kolesterol