Efter en gallblåseoperation kan flera olika komplikationer uppstå, bland annat blodproppar, infektioner i hudsåret, bukhinneinflammation (peritonit), bråck och blödningar. Om levern, gallgången, tarmarna, magsäcken eller blodkärlen skadas under operationen utan att det upptäcks, kan det dessutom leda till problem långt senare.
Gallblåsan ligger på höger sida av kroppen, direkt under levern. Det är ett litet organ som är förbundet med både levern och tarmarna via gallgången. Den tar emot galla från levern och transporterar den vidare till tarmen, där den spelar en viktig roll för matsmältningen.
En kolecystektomi (gallblåseoperation) kan utföras antingen som öppen bukkirurgi (öppen kolecystektomi) eller som titthålskirurgi (laparoskopisk kolecystektomi), där den senare är mindre invasiv och ger en kortare återhämtningstid.
Vid en öppen kolecystektomi görs stora snitt i huden så att kirurgen kan ta bort gallblåsan genom öppningen. Vid en laparoskopisk kolecystektomi görs betydligt mindre snitt, eftersom kirurgen använder ett titthålsinstrument (laparoskop) för att avlägsna gallblåsan och undersöka buken inifrån.
Eftersom denna operation innebär att en stor del av bukhålan öppnas finns en ökad risk, både under och efter ingreppet, för hudinfektioner, djup bukinfektion (peritonit) samt blödningar. Om gallstenar dessutom ska sökas upp eller tas bort under operationen måste även gallgången öppnas. Detta kan orsaka komplikationer efter ingreppet, eftersom gallgången då behöver dräneras i flera dagar eller veckor innan såret kan stängas.
Att ha ett öppet sår i buken, samt dränage från bukområdet, i flera dagar eller veckor efter operationen skapar ytterligare risker för infektion. Den begränsade rörligheten under återhämtningen ökar också risken för blodproppsbildning, vilket kan bli livshotande om proppen vandrar vidare till lungorna.
Trots att risken för infektion är lägre vid laparoskopisk kolecystektomi, eftersom snitten är mindre, kan infektion fortfarande uppstå efter operationen. Detsamma gäller blödningar, eftersom levern, gallgången eller magsäcken kan ha skadats lätt under ingreppet utan att kirurgen upptäckt det.
Precis som vid öppen kolecystektomi kan laparoskopisk kirurgi leda till blodproppar i benen efter operationen. Om proppar bildas finns en risk att de blir dödliga om de når lungorna innan de hinner lösas upp. Dödsfall är därför en möjlig, om än mycket ovanlig, komplikation även vid denna typ av operation.
Även efter att gallgången har dränerats och såren stängts finns det en risk att gallgången läcker inuti kroppen. Enligt Mayo Clinic kan även pankreatit (bukspottkörtelinflammation), lunginflammation och hjärtproblem uppstå som komplikationer efter en kolecystektomi.
När ska du söka vård?
Kontakta alltid vården om du får feber, kraftig smärta, svullnad eller rodnad runt såret, gulsot eller andningsbesvär efter en gallblåseoperation. Tidig behandling minskar risken för allvarliga följder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online