Den gastrointestinala (GI) kanalen är en kontinuerlig ~9 meter lång rör från mun till anus, plus tillbehörsorgan (spottkörtlar, lever, pankreas, gallblåsa). Dess uppgift: mekanisk och kemisk nedbrytning av mat → näringsupptag → avfallsutskiljning.
Segment för segment
- Mun – mekanisk (kuggning) + kemisk (spottamylas, lipas) matsmältning börjar.
- Svalg & matstrupe – sväljning (viljemässig → ofrivillig peristaltik); övre/nedre matstrupssfinktrar förhindrar reflux.
- Mage – syra (HCl), pepsin, rörning → kym. Inre faktor för B12. Mageavtömning regleras av duodenal feedback.
- Tunntarm (duodenum, jejunum, ileum) – primär plats för matsmältning och upptag. Pankreasenzymer + galla emulgerar fett; börstkantenzymer avslutar kolhydrater/proteiner. Villi/mikrovilli maximerar yta (~250 m²).
- Tjocktarm (caecum, colon, rektum) – vatten/elektrolytuptag; mikrobiom fermenterar fiber → SCFA, vitaminer K/B; formar avföring.
- Anus – inre (ofrivillig) + yttre (viljemässig) sfinktrar kontrollerar avföring.
Tillbehörsorgan
- Lever – producerar galla; metaboliserar näringsämnen, giftstoffer, läkemedel; lagrar glykogen, vitaminer.
- Gallblåsa – koncentrerar/lagrar galla; frigör vid fetta måltider (CCK).
- Pankreas – exokrin (matsmältningsenzymer, bikarbonat) + endokrin (insulin, glukagon).
Neurohormonell kontroll
- Enteriskt nervesystem ("andra hjärnan") – lokala reflexer.
- Vagusnerv – parasympatisk stimulering.
- GI-hormoner: gastrin, CCK, secretin, GIP, motilin, ghrelin.
GI-trakten är också kroppens största immungränssnitt (GALT) och ett stort endokrint organ. Dess hälsa påverkar immunitet, metabolism, humör och systemisk inflammation.
