Rektala carcinoider är elakartade tumörer som vanligtvis bildas i tjocktarmen, nära ändtarmen – den del av tarmen som ligger direkt intill anus. Dessa tumörer upptäcks ofta i samband med utredning av tarminfektioner eller tarmobstruktion. Precis som vid alla cancerformer är det viktigt att arbeta tätt tillsammans med sin läkare när man utforskar olika behandlingsalternativ.
Carcinoider, även kallade endokrina tumörer eller neuroendokrina tumörer, drabbar i allmänhet de hormonproducerande områdena i nedre delen av kroppen. De kan dock även uppstå på andra ställen, till exempel i blindtarmens bihang (appendix), testiklar, äggstockar och bukspottkörtel.
Vanliga symtom på rektal carcinoid inkluderar magkramper och buksmärta, diarré och förstoppning. Dessa besvär beror till stor del på att tumören växer och förändrar hur tarmarna hanterar avföringen. Dessutom utsöndrar denna typ av carcinoider hormoner som tas upp i blodet och kan ge upphov till sekundära symtom.
När de hormoner som carcinoiden utsöndrar når kroppens mjukvävnader kan de orsaka hjärtklappning, andnöd, pipande andning, ökad tårproduktion samt svullnad runt ögonen (puffighet som inte avtar). Även ansikte och hals kan se rodnade eller "blommiga" ut på grund av den ökade mängd hormoner i blodet – ett tillstånd som ofta kallas flush.
Carcinoider upptäcks oftast i samband med en koloskopi eller sigmoideoskopi. Om tumören enbart finns i ändtarmen klassificeras den som en "lokal" tumör, vilket är betydligt lättare att behandla. "Regionala" tumörer är svårare att behandla eftersom de växt genom ändtarmens vägg och eventuellt invaderat omgivande vävnader. "Distant" (fjärrspridd) är benämningen på tumörer som har metastaserat och spridit sig i patientens hela system.
Rektala carcinoider är sällsynta. Små tumörer (de som är mindre än 2 cm) metastaserar mycket sällan – risken är mindre än 2 procent. Större tumörer sprider sig däremot ofta; tumörer större än 2 cm har en spridningsrisk på 50 till 60 procent. I många fall kan tumörerna framgångsrikt behandlas med kirurgi. Bland nyare, avancerade behandlingsmetoder finns elektrofulguration, där elektrisk ström används för att bränna bort och döda tumören.
Vid regionala och fjärrspridda tumörer används kirurgi för att ta bort så mycket av det drabbade vävnadsområdet som möjligt, men läkare rekommenderar vanligtvis även kompletterande behandlingar såsom strålning och cellgiftsbehandling (kemoterapi), särskilt om man misstänker att cancern har spridit sig till levern eller andra vitala organ.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online