1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Glidande diafragmabråck: symtom, diagnos och behandling

Ett glidande diafragmabråck uppstår när en del av magsäcken tränger ut från buken upp i brösthålan. Bråcket glider upp i bröstkorgen när du sväljer och återgår till buken när sväljningen är klar. Tillståndet är vanligast hos personer med övervikt, rökare och kvinnor över 50 års ålder. Denna vanligaste typen av bråck ger oftast inga symtom alls och upptäcks i sådana fall endast i samband med undersökningar för andra hälsotillstånd.

Symtom

Glidande diafragmabråck orsakar oftast inga besvär, särskilt inte när de är små. Större bråck kan dock leda till gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), när magsyra rinner upp i matstrupen. GERD ger symtom som halsbränna, sura uppstötningar, sväljsvårigheter, känsla av fullhet i buken, andnöd, heshet, illamående samt kronisk hosta eller halsont. Stora glidande diafragmabråck kan även orsaka så kallade Cameron-sår, som uppträder som erosioner på vecken i magsäcken nära öppningen i mellangärdet.

Vad orsakar ett glidande diafragmabråck?

När vi äter färdas maten från munnen genom matstrupen på väg till magsäcken. Strax innan maten når magsäcken passerar den genom hiatus oesophageus – öppningen i mellangärdet som ger maten tillgång till magsäcken. Vid ett glidande diafragmabråck är denna öppning större än normalt, vilket gör att en del av magsäcken kan glida upp i brösthålan.

Diagnos

Om din läkare misstänker att du har ett glidande diafragmabråck utförs en röntgenundersökning av övre mag-tarmkanalen för att bekräfta diagnosen. Inför undersökningen får du svälja en kalkaktig vätska bestående av barium och vatten, som belägger de övre och mellersta delarna av matsmältningskanalen. Röntgenbilder tas sedan för att följa bariumets väg genom matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen. En gastroskopi kan också göras, där läkaren med hjälp av ett endoskop – ett litet, flexibelt bildinstrument – granskar slemhinnorna i matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen för att se om det finns några utbuktningar.

Livsstilsförändringar

När diagnosen är ställd rekommenderar läkaren ofta flera livsstilsförändringar för att förhindra att tillståndet förvärras och för att undvika GERD-besvär. Är du överviktig är det klokt att arbeta mot en hälsosam vikt för att minska trycket på magsäcken. Ät hellre flera små måltider under dagen än en eller två stora, så att magsäcken inte späns ut. Undvik alkohol, koffein och starkt kryddad mat eftersom det kan öka syraproduktionen i magsäcken. HÖj även gärna huvudändan på sängen när du sover, för att förhindra att magsyra rinner upp i matstrupen.

Medicinsk behandling

Upplever du GERD-symtom på grund av ditt glidande diafragmabråck finns det läkemedel som lindrar besvären och förhindrar att tillståndet förvärras. Du bör också anpassa kosten för att undvika livsmedel som utlöser symtomen. Om komplikationer uppstår, om livsstilsförändringar och läkemedel inte ger tillräcklig lindring, eller om bråcket är stort, kan en bråckoperation rekommenderas. Operationen utförs laparoskopiskt, det vill säga kirurgen gör flera små snitt i buken för att föra in instrument och en liten kamera. Med hjälp av kamerabilderna trycker kirurgen tillbaka utbuktningen ner i buken och förminskar öppningen i mellangärdet.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online