
En koloskopi är en undersökning som gör det möjligt att granska insidan av tjocktarmen och ändtarmen. I den här artikeln förklaras syftet med undersökningen, hur den går till och vad patienten kan förvänta sig i samband med den.
Undersökningen utförs med ett flexibelt instrument som kallas koloskop, utrustat med en liten kamera i spetsen. Genom en kanal i koloskopet kan läkaren föra in olika instrument för att ta vävnadsprov (biopsier), avlägsna polyper, stoppa blödningar eller ta bort främmande föremål. Eftersom detta är en invasiv åtgärd får patienten vanligtvis någon form av anestesi – lokalbedövning, mild allmänbedövning (sedering) eller full narkos – för att minska obehaget.
För att undersökningen ska ge ett tydligt resultat krävs att tarmen är helt tom. Patienterna instrueras därför oftast att endast äta flytande kost dagen före undersökningen samt att ta ett laxermedel för att tömma tarmen. Följ alltid de anvisningar som din vårdgivare har gett dig.
Undersökningen inleds med att patienten ligger på vänster sida. Koloskopet förs försiktigt in genom ändtarmsöppningen och vidare genom tjocktarmen. I vissa fall behövs även cecum – området där tjock- och tunntarmen möts – undersökas. Detta är dock endast nödvändigt för att utesluta inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom eller kolit, och görs därför bara när det finns symtom som tyder på sådana tillstånd.
En genomsnittlig koloskopi tar mellan 15 minuter och en timme, beroende på tjocktarmens form och längd. Under proceduren blåses luft in i tarmen så att läkaren ska kunna se ordentligt. Detta kan ge upphov till uppblåst buk, gaser och ett visst obehag under undersökningen.
När undersökningen är klar får patienten vila tills bedövningen eller sederingen har verkat av, vilket normalt tar mellan 30 och 60 minuter. Eftersom man kan känna sig trött eller omtöcknad efteråt bör man inte köra bil själv samma dag.
En virtuell koloskopi är en datortomografi (CT) eller magnetkameraundersökning (MR) av tjocktarmen. Till skillnad från den traditionella koloskopin är metoden icke-invasiv, men den studeras fortfarande för att fastställa sin diagnostiska noggrannhet. En nackdel jämfört med standardkoloskopi är att läkaren inte kan ta vävnadsprov eller avlägsna polyper under undersökningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online