Tunntarmen är ett av matsmältningssystemets absolut viktigaste organ. Här fullbordas nedbrytningen av maten, och här sker större delen av kroppens upptag av näringsämnen. Nedan följer en genomgång av de centrala processer som äger rum i tunntarmen.
Tunntarmen tar emot den delvis nedbrutna maten från magsäcken – en halvflytande blandning som kallas chymus. Enzymer från bukspottkörteln samt enzymer som bildas i tunntarmens egen slemhinna bryter därefter ner näringsämnena ytterligare:
Tunntarmens insida är täckt av miljontals små fingerformade utskott som kallas tarmvilli. Dessa ökar tarmens yta enormt och gör näringsupptaget mycket effektivt. Varje villi bär i sin tur ännu mindre utskott, mikrovilli, som förstärker absorptionen ytterligare.
Gallblåsan släpper ut galla som spelar en nyckelroll i fettsmältningen. Gallsalterna delar upp stora fettdroppar i mindre, vilket ökar den yta där enzymerna kan verka och därmed påskyndar nedbrytningen av fett.
Allteftersom chymus rör sig genom tunntarmen absorberas vätska och salter. Vatten förs ut genom osmos, medan elektrolyter som natrium och kalium transporteras aktivt över tarmväggen. Detta bidrar till att hålla kroppens vätske- och saltbalans i jämvikt.
Tunntarmens muskulatur utför rytmiska sammandragningar som kallas peristaltik. Dessa rörelser blandar maten med enzymer och galla samt driver innehållet framåt, vilket underlättar både smältningen och näringsupptaget.
Tunntarmen är inte bara ett smältningsorgan – den fungerar också som en endokrin körtel. Den utsöndrar hormoner som reglerar matsmältning och ämnesomsättning, exempelvis kolecystokinin (CCK), som stimulerar gallblåsan och bukspottkörteln, samt glukagonliknande peptid-1 (GLP-1), som påverkar blodsockerregleringen och aptiten.
När näringsupptaget är klart passerar det osmälta materialet och avfallsprodukterna vidare till tjocktarmen, där vattnet återabsorberas och resterna förbereds för att slutligen lämna kroppen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online