1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Myter och missuppfattningar om kronisk förstoppning – vad stämmer egentligen?

Kronisk förstoppning skiljer sig från tillfällig förstoppning både när det gäller frekvens och ofta även svårighetsgrad. Tillståndet har sina egna orsaker och behandlingsmetoder, varav några genom åren har ryktats vara skadliga – både för matsmältningen och för kroppens hälsa i stort. Här går vi igenom de vanligaste myterna och vad forskningen faktiskt visar.

Myt 1: Fibrer hjälper alltid mot förstoppning

Många tror att det mest effektiva sättet att förebygga förstoppning är att äta rikligt med kostfibrer. Fibrer är visserligen bra för personer som lider av tillfälliga och lindriga besvär, men de har inte visat sig lika effektiva hos dem med kronisk eller svår förstoppning, eller hos personer som lätt blir förstoppade. Vid långvariga besvär kan fibrer till och med förvärra symtomen, eftersom tarmen inte hinner bearbeta dem ordentligt.

Myt 2: En smal tjocktarm orsakar förstoppning

Att ha en smal tjocktarm spelar i själva verket en mycket liten roll för utvecklingen av förstoppning. Kronisk förstoppning beror däremot ofta på nedsatt sammandragningsförmåga i tarmmusklerna, vilket gör att avföringen stannar kvar längre i tjocktarmen. Ju längre tiden går, desto mer vätska absorberas från avföringen, som därmed blir torr och svår att få fram.

Myt 3: Laxermedel skapar beroende

Användning av laxermedel mot kronisk förstoppning innebär ingen risk för beroende, så länge doseringen följer rekommendationerna. Det rekommenderas dock inte att använda samma typ av laxermedel under en längre period, eftersom effekten då kan avta. Ett bättre alternativ är att variera mellan olika preparat och anpassa valet efter hur svårt varje episod av förstoppning är.

Myt 4: Lavemang är farliga

Tarmrengöring kan vara ett effektivt sätt att uppnå och bibehålla en god matsmältningshälsa. Många använder lavemang hemma för detta ändamål. Så kallade höga lavemang, som utförs med påse, når högre upp i tjocktarmen och kan hjälpa till att spola ut gifter som annars kan spridas från matsmältningssystemet till resten av kroppen. För personer med kronisk förstoppning innebär korrekt användning av lavemang en mycket liten risk för beroende.

Myt 5: Mer vatten löser alltid problemet

Personer med kronisk förstoppning drar inte nödvändigtvis nytta av ökat vätske- och vattenintag. De absorberar ofta vätska i olika takt jämfört med personer utan besvär, vilket gör att extra vatten har begränsad effekt på deras matsmältningssystem. God vätskebalans är fortfarande viktig för hälsan i stort, men den är sällan en mirakelkur vid kronisk förstoppning.

När bör man söka vård?

Även om kronisk förstoppning är obehaglig är själva tillståndet sällan farligt. Blir dock de vanliga behandlingsmetoderna – laxermedel, lavemang och fibrer – ineffektiva, kan det vara klokt att utesluta andra orsaker, exempelvis tjocktarmscancer, som bakomliggande faktor. Kontakta din vårdcentral om besvären är långvariga, förvärras eller åtföljs av blod i avföringen, oförklarlig viktnedgång eller kraftig buksmärta.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online