Tunntarmen transporterar mat från magsäcken till tjocktarmen. Både tjock- och tunntarmen innehåller naturligt förekommande bakterier som hjälper kroppen att smälta maten. Ibland kan dock bakteriemängden i tunntarmen öka och växa mer än den borde. Detta tillstånd kallas bakteriell överväxt i tunntarmen, ofta förkortat SIBO (Small Intestinal Bacterial Overgrowth).
Störningar i tunntarmens miljö kan leda till ökad bakterietillväxt. Långvarig användning av antibiotika, minskad magsyreproduktion och strålbehandling är exempel på faktorer som kan bidra till en ökad bakteriemängd.
Skyddande bakterier håller normalt skadliga bakterier i schack, men om dessa skyddande bakterier påverkas av någon av ovanstående orsaker eller andra faktorer kan de skadliga bakterierna växa okontrollerat. Om tillståndet lämnas obehandlat kan det leda till undernäring, eftersom bakterierna stör näringsupptaget i tarmen.
Vanliga symtom på bakteriell överväxt i tunntarmen är diarré, gaser, uppblåsthet och buksmärtor. Symtomen tenderar att vara kroniska och pågå under längre tid, vilket gör det extra viktigt att söka vård för rätt diagnos.
Ett sätt att fastställa diagnosen är att ta en odling av bakterierna från tunntarmen. För detta ändamål förs en lång, flexibel sond genom näsan, ner genom svalget och magsäcken och vidare in i tunntarmen. Proceduren utförs under röntgenkontroll för att säkerställa korrekt placering.
Ett annat vanligt sätt att påvisa bakteriell överväxt är ett så kallat vätgasandningstest. Patienten ska fasta i 12 timmar innan undersökningen. När testet påbörjas fyller patienten en ballong med ett enda andetag och intar därefter en liten mängd testsocker. Andningsprover samlas sedan in och analyseras för halterna av väte och metan var 15:e minut under tre till fyra timmar. Höga värden tyder på att bakterierna jäser sockret i tunntarmen, vilket bekräftar diagnosen.
För att återställa den normala balansen av goda bakterier i tunntarmen kan antibiotikabehandling användas. Denna typ av behandling kan förbättra näringsstatusen och lindra symtomen. Eftersom tillståndet saknar botemedel kan behandlingen behöva upprepas eller fortsätta över tid.
Med tanke på risken för att bakterier utvecklar resistens vid långvariga antibiotikakurer föredrar vissa läkare att använda probiotiska kosttillskott. Andra väljer att kombinera båda metoderna: antibiotika ges under en till två veckor i början av behandlingen, följt av en långvarig behandling med probiotika för att bibehålla en frisk tarmflora.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online