Gallblåsan är ett litet päronformat organ som sitter strax under levern. Trots sin blygsamma storlek spelar den en avgörande roll i matsmältningen genom att lagra och frisätta galla – en vätska som hjälper kroppen att bryta ner fett från maten vi äter.
Gallan produceras kontinuerligt i levern och transporteras sedan till gallblåsan, där den lagras och koncentreras mellan måltiderna. När du äter en måltid – särskilt en som innehåller fett – drar gallblåsan ihop sig och frisätter galla ut i tunntarmen.
Gallans viktigaste uppgift är att emulgera fettet, alltså dela upp det i mindre droppar. Detta ökar fettytans area avsevärt, vilket gör att matsmältningsenzymerna i tunntarmen lättare kan bryta ner fettet och göra näringsämnena tillgängliga för kroppen.
Utan galla skulle kroppen inte kunna bryta ner och ta upp fett på ett effektivt sätt. Det kan i sin tur leda till näringsbrister och andra hälsoproblem, exempelvis malabsorption – ett tillstånd där tarmen inte förmår absorbera näringen från maten ordentligt. Fettlösliga vitaminer som A, D, E och K behöver dessutom gallan för att kunna tas upp av kroppen.
Utöver sin funktion i matsmältningen bidrar gallblåsan även till att reglera kolesterolnivåerna i kroppen. Galla innehåller kolesterol, och när gallblåsan töms följer kolesterolet med ut i tunntarmen. Därefter återabsorberas det delvis och transporteras via blodet till levern, där det antingen används som byggmaterial eller energi eller lagras för senare bruk.
Eftersom levern fortsätter att producera galla även efter att gallblåsan tagits bort kan kroppen fortfarande smälta fett, dock ofta med något sämre effektivitet. Många som genomgått gallblåseoperation mår därför bra, men rekommenderas ibland att anpassa sin kost och äta mindre, frekventare måltider.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online