Sura uppstötningar är en matsmältningsbesvär där magsäckens sura innehåll flyter bakåt upp i matstrupen. Detta inträffar när en muskulös klaff, den så kallade nedre esofagussfinktern (LES), inte fungerar som den ska och släpper upp magsäckens innehåll. Sfinktern sitter mellan magsäcken och matstrupen och har som uppgift att hålla inne magsäcksinnehållet. Det finns flera olika faktorer som kan orsaka detta tillstånd.
En vanlig orsak till sura uppstötningar är en anatomisk avvikelse som kallas diafragmabråck (hiatusbråck). Den nedre esofagussfinktern ligger normalt i nivå med mellangärdet – den muskelvägg som skiljer bröstkorgen från buken. När ett diafragmabråck utvecklas dras sfinktern upp ovanför mellangärdet, vilket försvagar dess muskler. Forskarna vet ännu inte exakt varför diafragmabråck uppstår.
Forskning visar på ett tydligt samband mellan övervikt och sura uppstötningar. En klinisk studie publicerad i American Journal of Gastroenterology år 2006 undersökte sambandet mellan refluxbesvär och fetma, och resultaten visade att fetma utgör en riskfaktor för tillståndet. Studiens författare, Douglas Corley, rekommenderade vidare forskning kring viktminskning som behandlingsmetod mot sura uppstötningar.
Stora måltider kan utlösa sura uppstötningar genom att spänna ut magsäckens väggar och få sfinktermusklerna att slappna av, vilket gör att magsäckens innehåll kan tränga uppåt. Stora portioner saktar också ner matsmältningen, så att maten stannar kvar betydligt längre i magsäcken. Friterad och fettrik mat har en liknande effekt, eftersom kroppen behöver längre tid på sig att smälta feta livsmedel och tömma magsäcken helt.
Vissa livsmedel ökar risken för sura uppstötningar. Det gäller bland annat koffeinhaltiga drycker som kaffe, te och coladrycker, samt alkoholhaltiga drycker. Citrusfrukter, starkt kryddad mat och tomatbaserade rätter som spaghetti, pizza och salsa kan också utlösa besvären. Choklad innehåller höga halter av teobromin, ett naturligt förekommande ämne som får matstrupens sfinktermuskulatur att slappna av, vilket gör att magsäckens innehåll kan skölja bakåt upp i matstrupen.
Yttre tryck mot magsäcken kan pressa dess innehåll upp mot sfinktern. Trycket töjer sfinktermusklerna tillräckligt mycket för att magsäckens innehåll ska kunna backa upp i matstrupen. Ett sådant tryck kan exempelvis bero på att man lägger sig ner inom två till tre timmar efter en måltid, eller bär åtsittande kläder och accessoarer runt midjan. Ett växande foster kan också skapa liknande tryck mot en gravid kvinnas sfinkter.
Enstaka sura uppstötningar är vanligt och oftast ofarligt. Upplever du däremot besvär flera gånger i veckan under längre tid, eller symtom som svårighet att svälja, oförklarlig viktnedgång eller återkommande bröstsmärtor, bör du kontakta vården. Obehandlad återkommande reflux kan nämligen leda till irritation och inflammation i matstrupen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online