
Det slemliknande sediment som kan samlas i gallblåsan hos vissa patienter kallas ofta "gallblåseslam". I många fall går tillståndet helt obemärkt förbi och ger inga besvär alls. Men slam i gallblåsan kan också orsaka illamående, kräkningar, diarré samt kraftig smärta i övre delen av buken.
Gallblåseslam består av galla, där den tyngre och mer koncentrerade delen av gallan sjunker ner och lägger sig i botten av gallblåsan. Detta tätare skikt innehåller kolesterol som är uppblandat med slem. Slam uppstår när den normala balansen mellan gallans beståndsdelar rubbas, vilket gör att partiklar inte längre hålls lösta i vätskan.
Gallslam kan antingen förbli kvar i gallblåsan, försvinna helt på egen hand, eller återkomma efter att ha varit borta en tid. Slam som stannar kvar under en längre period kan bidra till bildningen av gallstenar, eftersom de fastna partiklarna successivt kan klumpa ihop sig.
Slam kan ligga i gallblåsan utan att någonsin orsaka några problem. Men det kan ibland också ligga bakom sjukdomstillstånd som kolecystit (inflammation i gallblåsan), pankreatit (inflammation i bukspottkörteln) och gallokolik (gallstensanfall med kraftiga smärtor). Dessa komplikationer kan dock även orsakas av små gallstenar, vilket gör det viktigt med en korrekt diagnos.
En transabdominal ultraljudsundersökning är den vanligaste metoden för att upptäcka slam och andra gallblåseproblem. Undersökningen är smärtfri och icke-invasiv, och den hjälper läkaren att identifiera slam, gallstenar, kolecystit, blockeringar i gallvägarna, inflammation samt pankreatit. Ultraljudet visar ofta ett karakteristiskt skikt av sediment i gallblåsans nedre del.
Slam i gallblåsan kan bildas när det finns för mycket kolesterol i gallan eller när nivån av fosfolipider är låg. Fosfolipider hjälper nämligen till att hålla kolesterolet löst. Även natrium- och kalciumpartiklar kan förekomma i gallslammet och bidra till sedimentets sammansättning.
Vissa faktorer ökar risken för att utveckla gallblåseslam, exempelvis graviditet, snabb viktnedgång, långvarig fasta, diabetes samt användning av vissa läkemedel. Om du upplever återkommande smärtor i övre högra delen av buken, illamående eller feber bör du söka vård för en utredning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online