Eosinofil gastroenterit (EGE eller EG) är en sällsynt mag-tarmsjukdom som kan drabba både barn och vuxna. Sjukdomen kännetecknas av onormala symtom från mag-tarmkanalen, ofta i form av buksmärta och uppblåsthet, illamående, kräkningar samt viktnedgång. Dessutom förekommer en ansamling av eosinofila vita blodkroppar (eosinofil infiltration) i minst ett område av mag-tarmkanalen, utan engagemang av andra organ och utan någon känd orsak till den eosinofila inflammationen.
Symtomen kan visa sig redan i spädbarnsåldern, men sjukdomen missdiagnostiseras ofta eftersom den är så ovanlig och lätt förväxlas med andra mag-tarmsjukdomar.
EG är ett kroniskt tillstånd där symtomen kan variera över tid. Sporadiska och lindriga besvär är oftast hanterbara, men sjukdomsutbrott kan vara mycket påfrestande och kräva behandling med kortikosteroider i tablettform. Hos en person med EG finns en oregelbunden eller spridd ansamling av eosinofila celler i mag-tarmkanalens vävnader. Sjukdomens uttryck förändras beroende på hur utbredd och djup påverkan av tarmväggen är samt exakt var i mag-tarmkanalen den sitter.
De flesta patienter med sjukdomen har i sin bakgrund svåra födoämnesallergier. Beroende på intensitet och lokalisation kan eosinofil gastroenterit delas in i tre former:
Eosinofil gastroenterit kan diagnostiseras på flera sätt. Bildundersökningar som ultraljud och datortomografi (CT) används tillsammans med laboratorieprover. En komplett fysisk undersökning och en noggrann genomgång av patientens sjukdomshistoria är också nödvändig. Blodprov, inklusive blodstatus med differentialräkning, kan identifiera och precisera vilken variant av EG det rör sig om. Ytterligare undersökningar som gastroskopi, koloskopi och vävnadsprov (biopsi) kan även utföras för att bekräfta diagnosen.
Den exakta orsaken till den eosinofila infiltrationen är fortfarande oklar, men personer med EG har ofta förhöjda nivåer av IgE-antikroppar samt eosinofili både i vävnader och blod. Eosinofil gastroenterit beskrevs första gången i USA av Kaijser år 1937. Närmare 300 fall av sjukdomen har dokumenterats i medicinsk litteratur. Sjukdomen anses vara vanligast hos kaukasiska män. Även om EG är kronisk och kan vara invalidiserande betraktas den inte som en livshotande sjukdom.
Behandlingen av EG kan bestå av läkemedel som kortikosteroider, utredning av mag-tarmkanalen, regelbundna läkarbesök och uppföljningar samt i vissa fall kirurgi. Operation är en sista utväg och utförs vanligtvis endast på patienter som har en blockering i tunntarmen. Kostförändringar och information om sjukdomen är mycket effektivt, eftersom det finns ett tydligt samband mellan EG och allergi mot livsmedel som innehåller gluten och mjölkprodukter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online