GERD hos nyfödda: symtom, varningstecken och tips som lindrar

GERD, eller gastroesofageal refluxsjukdom, drabbar inte bara vuxna – även nyfödda och spädbarn kan få tillståndet. När symtomen är svåra kan aktiv behandling behövas. Reflux hos spädbarn är mycket vanligt och definitivt lite rörigt, men i de flesta fall helt ofarligt. Här får du lära dig känna igen symtomen, förstå när uppstötning är normal och veta när det är dags att söka vård.

Bakgrund: varför spyr små barn?

Det finns en anledning till att uppstötningsduken är en oumbärlig del av varje blöjväska: de flesta spädbarn har någon form av uppstötning. Enligt National Digestive Diseases Information Clearinghouse upplever hälften av alla spädbarn någon grad av reflux under sina första tre månader. Varje förälder vet att det kan hända efter matning, gråt, ansträngning eller hostning.

Det märkliga är att det sällan verkar störa barnet alls – det spyr, ler, leker och myser vidare som om ingenting hänt. I några få fall kan dock behandling behövas.

När bör du söka vård?

Kontakta läkare eller barnavårdscentralen om ditt barn:

• inte går upp i vikt som förväntat,
• vägrar äta,
• spyr kraftigt och i stora mängder (mer än en matsked åt gången),
• eller är irriterat och obekvämt under eller efter matning.

Sök akut vård om barnet krystar upp maten med stor kraft, får upp grönt eller brunt sekret, är slött och slö, eller har diarré eller andra sjukdomstecken. I sällsynta fall kan reflux bero på förträngning av den ventilen som tömmer magsäcken (så kallad pylorusstenos). Normal reflux påverkar däremot inte barnets tillväxt eller allmänna välbefinnande.

Så identifierar du symtomen

Att bedöma om refluxen är normal handlar om att hålla utkik efter varningssignaler. Smärta, feber och andningssvårigheter är tillstånd kopplade till GERD som alltid kräver medicinsk bedömning. Ett typiskt tecken är att besvären lindras när barnet hålls upprätt. Om symtomen kvarstår kan du prova att mata långsammare, med mindre mängder oftare.

Ryggbojning och pipande andning utan synliga uppstötningar kan vara tecken på så kallad "tyst" GERD. Alla som någon gång drabbats av halsbränna vet hur obekvämt reflux kan kännas – även för den minsta.

Utredning hos läkaren kan innefatta grundläggande blodprov för att spåra virus och infektioner, röntgen av magsäcken inklusive bariumsväljning, eller pH-mätning av magsäckens syra under en sjukhusvistelse. En övre endoskopi är mer invasiv och innebär att en tunn slang förs ned för att undersöka om det finns strukturella avvikelser, exempelvis förträngningar som bidrar till GERD och som i vissa fall kräver kirurgisk åtgärd.

Förebygga och lindra besvären

Att helt förebygga problemet är nästan omöjligt, eftersom barnets matsmältningssystem ännu inte är färdigutvecklat och viss magsäcksinnehåll oundvikligen tar sig uppåt. Goda nyheter är att GERD i de flesta fall går över av sig själv. Så här kan du underlätta:

• Mata i lugn och ro. Mata barnet innan hungern blir övermäktig – då äter det långsammare och sväljer mindre luft.
• Håll mindre portioner. Ge ungefär tre centiliter (en uns) åt gången. Ammar du kan du prova att erbjuda bara ett bröst per mål.
• Höj huvudändan på spjälsängen något – det kan minska uppstötningarna.
• Kontrollera nappstorleken. Om barnet stjälper i sig flaskmjölken kan nappen vara fel storlek och hälla i för mycket, för snabbt, i den lilla magen.
• Rapa ofta. Rapning är ovärderligt, men om barnet spyer frekvent kan du behöva ta extra tid för några fler rapningar under och efter måltiden.
• Tjockna mjölken. Med läkarens godkännande kan risflingor blandas i mjölken för att göra den tjockare och sakta ner matningen. Lite gröt kan också göra barnet mer mätt och mindre frantiskt vid matning.
• Undvik aktivitet direkt efteråt. Låt barnet sitta eller hållas upprätt i minst 30 minuter efter matning, och undvik kittling och vagande tills maginnehållet har lagrat sig.

Långsiktiga effekter

Vissa forskare menar att återkommande episoder av reflux hos spädbarn kan öka risken för refluxbesvär senare i barndomen. I de allra flesta fall kan du dock räkna med få eller inga komplikationer alls. Tala med din läkare eller BVC om symtomen är svåra eller på annat sätt oroar dig – det finns alltid hjälp att få.