Gallgångsobstruktion – kolestasis – innebär att galle inte transporteras från levern till duodenum. Det kan ske på nivå av hepatocyterna (intrahepatiskt) eller i gallgångarna (extrahepatiskt). Orsakerna är mångfaldiga.
Huvudkategorier
- Läkemedel (vanlig intrahepatisk orsak): Antibiotika (amoxicillin-klavulans, flukloxacillin), statiner, orala kontraseptiva, klorpromazin, azatioprin, många andra. Löses oftast vid avlägsnande.
- Leversjukdomar: Ciroc, akut hepatit (viral, alkoholisk, autoimmun), primär biliär kolangit, primär skleroserande kolangit.
- Gallblåse/gallgangssjukdomar: Koledokolitias (sten i gemensamma gallgången) – vanligast extrahepatiska orsaken. Även strikkturer, kolangit, biliär dyskinesi.
- Bukspottkörtelsjukdomar: Akut/kronisk pankreatit (ödema komprimerar distala CBD), bukspottkörtelcancer i huvudet (klassisk smärtfri ikterus).
- Malignitet: Kolangiocarcinom (gallgangscancer), ampullcancer, metastaserade lymfkörtlar som komprimerar gallgångar.
- Övrigt: Parasiter (Ascaris, levermagar), AIDS-kolangiopati, total parenteral nutrition (TPN).
Utredning
- Leverfunktionsprover: Förhöjt ALP, GGT, bilirubin (konjugerat > okonjugerat). ALT/AST kan vara måttligt förhöjda.
- Bilddiagnostik: Ultrason först (icke-invasiv, upptäcker gallgångsdilatation). MRCP för detaljerad gallgångsavbildning. CT för pankreatismassa.
- ERCP: Diagnostisk och terapeutisk (stenutdragning, stentning, borstning).
Behandling
Riktar sig mot den underliggande orsaken: avlägsna det givande läkemedlet, antibiotika vid kolangit, ERCP för stener/strikkturer, kirurgi vid resekterbara tumörer, stentning för palliation. Ursooxikolsyra hjälper vid vissa intrahepatiska kolestasstillstånd.
