Många antar att maten helt enkelt faller ner i magsäcken med hjälp av tyngdkraften. Så är dock inte fallet – oavsett om du äter stående, sittande eller till och med upp och ner ser kroppen till att transportera maten framåt genom en aktiv muskelprocess.
Matstrupen (esofagus) är en muskulös slang som förbinder svalget med magsäcken och transporterar mat från munnen till magen. Den är ungefär 25 centimeter lång hos en vuxen och består av muskellager som arbetar i väl samordnade rörelser.
I matstrupen finns två slutmuskler, så kallade sfinkter, som fungerar som ventiler och hindrar maten från att komma tillbaka uppåt:
Den övre esofagussfinktern (UES) sitter i matstrupens överkant, nära svalget.
Den nedre esofagussfinktern (LES) sitter i matstrupens underkant, precis vid övergången till magsäcken.
När du sväljer slappnar båda sfinktrarna av så att maten kan passera. Samtidigt drar musklerna i matstrupen ihop sig bakom matbiten i vågliknande rörelser, kallade peristaltik, som pressar maten nedåt mot magsäcken. När maten väl har passerat stänger sig sfinktrarna igen. Detta är extra viktigt för den nedre sfinktern, som annars skulle släppa igenom magsyra upp i matstrupen och orsaka sura uppstötningar.
Ibland fungerar inte transporten som den ska, och maten kan kännas som att den kör sig fast. Två kända orsaker är följande:
Achalasi är en relativt ovanlig sjukdom där musklerna i matstrupen är försvagade eller delvis förlamade, samtidigt som den nedre sfinktern inte slappnar av ordentligt. Resultatet blir att maten stannar kvar i matstrupen och inte kommer ner i magsäcken som den ska.
Vid ett hiatusbråck buktar en del av magsäcken upp genom ett hål i mellangärdet (diafragman) och in i bröstkorgen. Det kan påverka den nedre sfinkterns funktion och leda till att maten fastnar, samt ofta ge besvär med reflux och halsbränna.
Känner du ofta att maten fastnar när du äter, eller har återkommande besvär med sura uppstötningar, bör du kontakta vården för en utredning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online