1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Tunntarmens unika struktur: Så är den byggd för att ta upp näringsämnen

Tunntarmen är kroppens viktigaste organ för att bryta ner mat och ta upp näringsämnen. För att klara denna uppgift så effektivt som möjligt är den utrustad med flera specialiserade strukturella anpassningar som tillsammans skapar en enorm upptagningsyta. Här går vi igenom de fyra viktigaste.

1. Veck – plicae circulares

Tunntarmens insida är inte slät, utan täckt av många veck som kallas plicae circulares. Dessa veck löper tvärs över tarmens längd och syns tydligt i framför allt tolvfingertarmen och tomtarmen. Genom att vecka ut slemhinnan på detta sätt ökar ytan för näringsupptag betydligt – ungefär tre gånger jämfört med en slät yta.

2. Tarmtottar – villi

På toppen av vecken finns tusentals fingerlika utskott kallade tarmtottar (villi). De sitter tätt intill varandra och ger slemhinnan ett sammetliknande utseende. Inuti varje tarmtott finns ett nätverk av blodkärl samt lymfkärl, så kallade laktéaler, som snabbt transporterar iväg de upptagna näringsämnena. Blodkärlen tar hand om socker och aminosyror, medan laktéalerna främst transporterar fetter. Tarmtottarna fördubblar ytterligare tarmens absorberande yta.

3. Mikrovilli – borstbrämet

Varje tarmtott är i sin tur täckt av ännu mindre utskott, mikrovilli, som tillsammans bildar det så kallade borstbrämet. Dessa mikroskopiska, hårlika strukturer kan bara ses i elektronmikroskop. På deras yta sitter en mängd membranbundna matsmältningsenzymer som spjälkar kolhydrater, proteiner och fetter till molekyler som är små nog att tas upp av tarmcellerna. Mikrovilli ökar ytan med hela 20 gånger.

4. Tarmkryptor – Lieberkühnska kryptor

Mellan tarmtottarnas baser ligger fördjupningar som kallas tarmkryptor eller Lieberkühnska kryptor. I dessa gropar finns stamceller som ständigt delar sig och differentierar till nya epitelceller. Det gör att tunntarmens slemskikt förnyas helt med bara några dagars mellanrum – en nödvändighet eftersom cellerna utsätts för hård belastning av enzymer och matrester. Den konstanta förnyelsen säkerställer att näringsupptaget fungerar optimalt över tid.

Tillsammans skapar de en enorm yta

De specialiserade strukturerna – vecken, tarmtottarna, mikrovilli och tarmkryptorna – arbetar tillsammans och multiplicerar tunntarmens yta. Totalt blir den upptagningsbara ytan cirka 200–300 kvadratmeter, motsvarande en tennisbana. Detta gör att kroppen effektivt kan utvinna näring ur den smälta maten innan den passerar vidare till tjocktarmen.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online