Gallsten, som inom medicinen ibland benämns kolelitias, är den vanligaste sjukdomen i gallblåsan. Stenarna består till största delen av kolesterol och kan störa gallflödet från levern via gallblåsan till tunntarmen. Hos de flesta ger gallstenen dock inga besvär alls.
Det är därför inte ovanligt att gallsten upptäcks av en slump, till exempel vid en ultraljuds- eller datortomografiundersökning som görs av helt andra skäl. Symtomfria gallsten kräver i regel ingen behandling. Blir stenarna däremot besvärande finns flera olika behandlingsalternativ att välja mellan.
En kost rik på fibrer och hälsosamma fetter kan hjälpa till att förebygga ytterligare gallstensbildning. Ät gärna varierat med mycket frukt och grönsaker samt omättade fetter från fisk och nötter. Personer som får i sig för lite kalcium eller antioxidanter som C- och E-vitamin kan ha en ökad risk att utveckla gallsten. Diskutera alltid fördelarna med kosttillskott med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal innan du lägger till dem i din vardag.
Övervikt ökar också risken för gallsten. Att nå och behålla en hälsosam vikt genom att minska kaloriintaget och öka den fysiska aktiviteten kan därför vara en viktig del av både förebyggande arbete och behandling.
Om en gallsten har fastnat i någon av levergångarna eller i den gemensamma gallgången kan läkaren rekommendera en operation för att ta bort stenen ur gången. Syftet är att undvika ytterligare komplikationer, som inflammation eller gulsot.
För patienter som inte kan genomgå en operation kan läkemedel i tablettform ibland användas för att lösa upp gallsten. Nackdelen är att behandlingen ofta tar flera månader eller till och med år innan stenarna har lösts upp helt. Det finns dessutom en experimentell metod under utveckling där liknande läkemedel injiceras direkt in i gallblåsan för att snabbare lösa upp stenarna.
Extrakorporal stötvågslitotripsi (ESWL) används ibland för att behandla gallsten, särskilt stenar som har fastnat i gallgångarna. Metoden genererar stötvågor som riktas mot gallstenen och krossar den i mindre bitar. Fragmenten kan sedan passera ut i tunntarmen på egen hand eller avlägsnas via endoskopisk kirurgi.
Borttagning av gallblåsan, så kallad kolecystektomi, rekommenderas ofta eftersom gallblåsan är ett icke livsviktigt organ och gallsten tenderar att återkomma. Efter operationen rinner gallan direkt från levern till tunntarmen utan mellanlagring i gallblåsan. Detta påverkar normalt inte matsmältningen nämnvärt, men vissa patienter kan drabbas av diarré efter ingreppet.
Kontakta vården om du får svår smärta i övre högra delen av buken, feber, gulsot eller illamående i samband med måltider. En läkare kan med hjälp av ultraljud ställa diagnos och tillsammans med dig välja den behandling som passar din situation bäst.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online